- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1275

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Succenturiatus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Succenturiatus—Suessioner

1275

Succé 1. Succés, fr. (1. sycksä’; lat.
succé’s-sus), framgång, lycka, bifall. — Succés
de curiosité {1. - dö kyriåsite’ [hårt k]),
framgång på grund av sin nyhet, sin
ovanlighet. — S. de rire - dö rir),
skrattsuccé; löjeväckande misslyckande. —
S. d’estime (1. - dästi^mm), framgång på
grund av aktning (t. ex. för en författares
förut publicerade arbeten). — S. de vogue
(Z. - dö vågg), modeframgång, den
framgång, som tillkommer något i dess
egenskap av modesak. — S. pyramidal (1.
-piramida’ll), pyramidalisk, oerhört stor
framgång. — Succe’ss, utgång av en sak;
framgång; lycka. — Succe’ssio aposto’lica,
apostolisk följd, den traditionella följden
av biskopar i Rom (påvar) ända från
aposteln Petrus’ dagar. — Successio’n {lat.
succe’ssio), efterträdelse, inträde i en
annan persons (särskilt en regents)
rättsförhållanden, tronföljd. —
Singula’rsuc-cesion, inträde i blott en 1. flera bestämda
rättigheter 1. förpliktelser. —
Universalsuccession, övergång av en persons hela
förmögenhet till en annan 1. flera andra.
— Successionskrig, tronföljdskrig. —
Successionsordning, ordning, vari
arvsrätten till en tron beräknas; hos oss den
grundlag, som bestämmer tronföljden. —
Successionspulver, giftpulver, avsett att
påskynda åtkomsten av ett arv 1.
åstadkomma regentskifte. — Successi’v {lat.
successivus), på varandra följande i en
viss ordning. — Successi’ve, efter
varandra, småningom, efter hand. —
Succe’s-sor, efterträdare, tronföljare.

Succenturia’tus, lat., anat., hängande vid
sidan om (om biorgan).

Succina’t, kem., bärnstenssyrans salter.

Succfnia, zooL, ett släkte lungsnäckor.

Succini’ii, lat., kem., bärnstensbitumen, ett
ämne, som förekommer i bärnsten. —
Suc-cini’t, äkta östersjöbärnsten.

Succfnum, lat, farm., bärnsten (se d. o.).

Succi’sa, lat., tvärhuggen.

Succi’sa prate’nsis (syn. Scabiosa succisa),
bot., knappvädd, med mörkblå blommor i
korg. Allmän på lundängar o. d. Fam.
Dipsacaceæ.

Su’ccuba, Su’ccubi, se Incubi (under
In-cubus).

Succule’nt, med., ödemartat degig. Jfr
Suckulent. — Succule’ntæ, bot., se
Crassu-laceæ,

Succursale, fr. {1. sykkyrsa’l), annexkyrka.

Succursale-präst, se Desservant.

Succus, lat., med., saft. — S. ceraso’rum,
körsbärssaft. —■ S. ci’tri, citronsaft. —
S. ga’stricus, magsaft. — S. glycyrrhi’zæ
1. liquiri’tæ, lakrits. — S. intestinalis,
tarmsaft. — S. oxyco’cci, tranbärssaft. —
S. ri’bis ni’gri, saft av svarta vinbär. —
S. r. ru’bri, saft av röda vinbär. — S. ru’bi
idæ’i, hallonsaft. — S. sambu’ci,
fläderbärsaft. — S. vfridis, saftgrönt (se d. o.).

Su’ccus et sa’nguis, lat., ’’saft och blod",
d. v. s. kärnan i ett yttrande, en lära 1. d.

Succu’sio, lat., omskakning.

Sucu’ssio Hippo’cratis, se Suckussion.

Sucka’t {fr. succade, av lat. su’ccus, saft),
inkokad fruktsaft; insyltad frukt.

Suckule’ns (av lat. su’ccus, saft), saftighet.
— Suckule’nt, saftig, närande, kraftig;
köttig (om växter). — Suckule’nter,
växter med köttiga, saftiga blad.

Suckumbe’nspenningar, se under följ. ord.

Suckumbe’ra {lat. succu’mbere), ligga under;
jur., förlora (en rättegång). — Suckum-

’ tae’nspenningar, summa, vilken deponeras
av en person, som, av en underrätt dömd
till betalning, fullföljer talan i högsta
instansen. Om ändring vinnes, återbetalas
beloppet, i motsatt fall icke.

Suckure’ra {lat. succu’rrere), bispringa,
komma till hjälp. — Suckurs, hjälp,
bistånd. — Suckursa’1 {fr. succursale),
annex, filialavdelning.

Suckussio’n {lat. succu’ssio), skakning;
{su-cu’ssio hippo’cratis), med., en gammal
undersökningsmetod, som bestod i en
våldsam skakning av kroppen. —
Suckusso’-risk, stötformig (säges om jordskalv).

Sucré {1. sokre’), ett silvermynt i Ecuador.

Sucto’ria, zool., en klass protozoer med
sug-apparater.

Sucupi’rubark, se Bowdichia.

Suda’mina (av lat. sudor, svett), med.,
hett-blåsor, svettblåsor.

Suda’n, rött anilinfärgämne för färgning av
fett.

Sudane’ser 1. Sudannegrer, inv. i Sudan.

Sudankaffe, se Mogdakaffe.

Sudanrött, se Magdalarött.

Sudare, bot, se Chorda.

Suda’rium, lat, svettbad, ångbad; även
svetteduk. — Sudatio’n, svettning. —
Sudato’rium, svettbad; svettrum.

Sude’tica, bot, från Sudeterna.

Sudler, ty., marketentare.

Su’dor, lat, svett. — S. a’nglicus, med.,
engelska svetten. — S. urino’sus, urinhaltig
och urinluktande svett. —• Sudori’fica,
Sudori’fera, med., svettdrivande medel. —
Sudoripa’rus, anat, svettbildande.

Sudra, sanskr., hinduernas fjärde och lägsta
kast, till vilken räknas hantverkare,
tjänstefolk m. fl.

Sudrmannaland, geogr., fornnordisk
benämning på Södermanland.

Sue’ber, se Sveber.

Sue’cia, nylatinskt namn på Sverige. —
Sue-cia antfqua et hodie’rna (Sverige i
forntid och nutid) 1. Sueciæ-verket, en samling
av fältmarskalken Erik Dahlberg utförda
teckningar över Sveriges städer, slott
m. m. mot slutet av 1600-t.

Suedois, fr. {1. sve’ddåa), kokk.,
"mandelberg’’, småbakelser av mandeldeg.

Suekama’n, se Svekoman.

Suessioner = Svessioner (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free