Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Finland - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lifsåskådningen, de frigörande synpunkterna äro att
finna, medan den ortodoxa eller pietistiska
kristligheten, »jordandans» konserverande instinkter
framträda inom präst- och bondestånden, där
gammalfennomanerna hafva flertal. I Finland —
där intet hof finnes, mycket få rika adliga
herresäten, intet byråkratvälde, ingen militarism, där
dessutom en gemensam yttre fara verkar
sammanslutande — där möter man, mer än i något annat
nordens land, det demokratiskt förnäma
åskådningssättet, det att endast de olika mänskliga
egenskaperna bilda den verkliga sociala rangskillnaden.
Och om det svenska partiet ännu under
1880-talet ej var fullt klarseende för vikten af hela
folkets bildning, så saknar nu — kanske just
genom dessa anklagelsers sporre — nämnda
påstående all grund. Den oerhörda lifaktighet, som
jag under 1880-talet fann på den högre skolans
område, har nu fortgått till folkbildningens. Då
visade man i Helsingfors med stolthet de
präktiga nya lokaler, i hvilka alla dessa — svenska,
finska, till och med tyska — gosskolor,
flickskolor, samskolor m. m. voro inrymda.
Öfver hufvud torde knappt någon stad med flera skolor
finnas i förhållande till invånareantalet. Under
1880-talet var det samskoleidén, på hvilken man
i Finland kastat hela sin kärlek och sin
storartade ideella offervillighet. Men man var —
— och är som hos oss — ännu ej fullt vaken för
behofvet af en fullkomlig omdaning af hela
skolsystemet. De språkliga förhållandena nödga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
