- Project Runeberg -  Rahel Varnhagen /
144

(1908) [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dana fullt mänskliga lifsbetingelser. Emedan hennes
aning sålunda gått före tiden, var hon, då St. Simonismen
framträdde, färdig att inse at t den just syftade till detta
högre tillstånd, at t den var den logiska följden af franska
revolutionens innersta syfte: människovärdets
fastställande och människosläktets höjande. Rahels samhällssyn
innebar såväl den idealism, som skapar framtiden som
den realism, som formar nuet. Under Napoleonsstriden
är hon sålunda en brinnande patriot, som klart inser den
närmaste uppgiften — den att frigöra Tyskland från den
franska öfvermakten — och hon har de varmaste uttryck
för sin kärlek till sitt lidande land. Men ej ett ögonblick
flammar en glimt af nationalhat upp inom henne och
kriget själft hatar hon med sitt djupaste hat. Det var
för henne beviset, att »vi ännu lefva midt i den värsta
råhet, att det sår tillfogande kriget, att det vanvettiga
tagandet och afvärjandet kunna tränga ända till vår
tröskel, att vi icke stå öfver vildarna». Att hon har
Varn-hagen ute bland farorna är hennes personliga lidande.
Men detta träder tillbaka för hennes djupa medkänsla
med den allmänna nöden, för hennes blygsel öfver det
gräsliga och människo-ovärdiga, som hon bevittnar.

»O dyra, sköna, misskända fred! O Gud, hur skön är
icke freden! Så skön som ungdom, oskuld, hälsa, hvilket allt man
också först skattar när man begråter det...»

Hon afskyr alla yttringar af chauvinism. De egenskaper
hvarmed vi tyskar böra smycka oss, äro, säger hon, »rättrådighet,
måtta, laglydnad». Mot nationalismens skrytsamma och
inskränkta former riktar hon följande ord:

»Bornerad gör mig dock ej mitt land. Det narraktiga, som
föregår där, förargar och öfverraskar mig tillräckligt.»

»Den tid skall komma, då nationalstoltheten betraktas som
nu egenkärlek och annan fåfänga och kriget såsom nu slagsmål.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:51:36 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekrava/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free