Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slags ursprunglighet var det hon sökte och älskade,
hvar hon fann den.
Bland romantikerna aktade och älskade hon
»outsägligt» Novalis, just på grund af djupet i hans
egenart, äktheten i hans känsla. Men när han, drifven af
romantikens teorier — ej af sin egen innersta själ — mot
Qoethe skref sin »Heinrich von Ofterdingen», då
fördömde hon den obetingadt såsom uttryck af romantikens
djupaste villfarelse: läran om en »poesiens poesi».
Rahel framhöll i detta sammanhang att den
romantiska skolans alster just blefvo opoetiska genom sin
vanföreställning att poesien ej fanns i det verkliga lifvet — där
Qoethe sökte den — utan att man måste uppfinna »nya
föremål för poesien», föremål, hvilka verka idel
tomhet och tråkighet genom sitt afsiktliga fantasteri. Att
dikta är, säger Rahel, att likt Qoethe »inflytta ett stycke
lif i en bok».
»Poesi» — säger Rahel — »finnes i naturen, d. v. s. där,
hvarest vår ande förmår varseblifva något fritt, betydelsefullt;
alltså äfven i naturen af det mänskliga lifvets händelser och
tilldragelser och följaktligen äfven i skildringarna af detsamma.»
Rahel uppskattar Kleist framför allt emedan han »är
sann och ser sant» och emedan människonaturen —
och dess konflikter med det verkliga lifvet — mötte henne
i hans verk, medan t. ex. Tiecks romantiska sagospel
voro henne i hög grad osympatiska.
Men framför allt träffa dessa Rahels ord en
grundsvaghet hos romantikerna: »För att äga talent
måste man äga karakter; endast färdigheter och
naturanlag dana ingen talent.» Hon hade visserligen vänner
bland romantikens banbrytare men gick aldrig som
feoldat i ledet; hon beundrade det äkta där $om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
