Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rabulistens besök i månen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullkomligt lika. Men af detta "annorlunda" följer nödvändigt,
att embetsmannen mindre gerna gör sin tjenst, och hvad
man ej gerna gör, det gör man illa. Följaktligen måste
en embetsmän, som sjelf tänker och sjelf vill, sköta sitt
embete illa. På samma sätt bevisas, att en embetsmän,
som hvarken vill eller tänker, sköter sin tjenst väl. Hvad
kan nu väl vara mera rättvist, än att de, som sköta
tjensterna väl, utnämnas framför andra, som sköta tjensterna
illa? Således böra lediga tjenster alltid med fän besättas.
Qoud erat demonstrandum.
Så resonerade konungarne i månen. Men vid
utöfningen af deras, med en verkligt kunglig logik framkallade,
befordringsregel funno de sig ofta besvärade af gamla,
häfdvunna fördomar. De måste nämligen göra afseende
på börd och rikedom; de måste till tjenstemän uppsöka
antingen fån med börd eller fan med rikedom. Detta föll
sig på längd besvärligt, och ändtligen uppstod en kraftfull
konung, som afskakade fördomarnas bojor; han fäste sig,
då tjenster skulle besättas, icke vid börd, icke heller vid
rikedom, utan vid fäaktigheten allena.
"Blef ej monarken afsatt?" frågade jag.
"Långt derifrån," svarade seleniten. "Massan af
nationen hurrade i stället. Den består till större delen af fattige
och af ofrälse, och redan länge hade bland dem mången
missnöjd funnits, som ropat: är jag icke ett rätt så stort
ta, som den der grefven, eller den der millionären, och
ändå blir jag icke statsråd. Monarken handlade
fullkomligt efter sitt folks önskan."
"Men," frågade jag, "hur kunde och kan monarken
hålla behörig kontroll öfver verkställigheten af sitt system?
Det är "ju tänkbart, att en och annan sjelfständig och
tänkande man lurendrejat och ännu lurendrejar sig in i
embetsmannakåren. – Han behöfver för sådant ändamål endast
alltjemt se dum och beskedlig ut, och dertill fordras åter
ej mera, än stryka håret nedåt pannan och gapa något litet."
"Också," svarade seleniten, "tilldrogo sig verkligen
dylika o ordentligheter i början, hvadan åtskillig villervalla
och förargelse uppstod. Men vetenskapen kom omsider
befordringssystemet till hjelp. Stora män – de kallas här
frenologer" – – –
"Sådana finnas äfven på jorden," sade jag, "och
namnen Gall och Spurzheim påminner jag mig bestämdt."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
