Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- En muntration i himmelen
- Professorn och papegojan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dagar. – Visserligen, men med denna menniska har det
sina egna omständigheter. En professor från Upsala utbad
sig helt nyligen af mig att få skapa en menniska efter
sitt beläte. Jag biföll hans begäran, och nu hålla de andra
menniskorna på att leda professorns beläte, detta non plus
ultra i religion och politisk visdom, på dårhuset. – Hur
länge har detta non plus ultra lefvat och verkat? frågade
Sankt Petter. En hel timme – svarade vår Herre – en
hel timme; och dervid skrattade gubben, så att tårarna
kommo honom i ögonen och magen gungade som af en
jordbäfning, och stjernorna dallrade på firmamentet och
Seraferna släppte sina harpor af lutter förvåning.
*
Professorn och papegojan.
I min ungdom lefde en professor, likagodt hvem och
hvar, som af enfaldigt folk ansågs för filosof. Hans skrifter,
som af samma enfaldiga folk ansågos för filosofiska, voro
af en egen beskaffenhet. Tre sidor gudlighet och en sida
ovett, så långt papper och trycksvärta räckte. I ett
samqväm yttrade jag min förundran öfver detta fenomen och
tillade att ingen kunde uppvisa orsaken dertill. Det kan
jag det, svarade en gråhårig man af sällskapet. I mina
barnår, fortsatte han, fans det en papegoja, som kunde
läsa "Fader vår" och ett par andra böner, dem hon lärt
sig af sin egarinna, ett gammalt bigott, högvälboret
fruntimmer. Men derjemte hade papegojan af betjenter och
kammarpigor, som icke alls voro bigotta, lärt sig en hop
skällsord. Professorns likhet med papegojan är verkligen
för stor, att härröra af bara en slump; jag gissar att
själavandringen haft sin hand med i spelet. Denna på skämt
framkastade idé upptogs af mig på fullt allvar. Jag
anstälde närmare undersökningar och dessa utföllo på ett
förvånande sätt till fördel för Pytagoras’ lära. Det utröntes
nämligen, att den pladdrande papegojan aflidit i samma
stund, som den filosoferande professorn föddes. Hvad kunde
väl nu vara påtagligare och enklare, än att salig papegojans
själ hade flugit in i professorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:09:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/eldbrand/0121.html
