Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En liten lustresa, skildrad i bref till Wilhelm von Braun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag funderade en god stund och svarade sedan: "nej,
det kan jag – Gud straffe mig! – icke."
"Åtminstone," fortfor åldermannen, "borde denna
förening lända oss till lindring i afseende på första
hufvudtiteln; derest ej så underligt skulle vara, att en kung, som
får en krona till, i och med detsamma får en mage till,
så att han behöfver äta mera än tillförene."
"Har kommer du," frågade» jag, "just nu på det der
ämnet?"
"Åjo," svarade åldermannen, "jag tänkte på huru väl
det vore, om en flitig och ordentlig handtverkare kunde
årligen bestå sig två glada dagar, sådana som denna. Nu
kan han det icke, utan måste nöja sig med en, emedan
kronoutlagorna äro för dryga. Och så tänkte jag på hur
den odrägliga skattebördan skulle lämpligast kunna minskas;
och så –"
"Vi vilja hoppas på framtiden," yttrade jag. "När
Oskar en gång blir konung, blir också allting annorlunda
och bättre. Om ej alla tecken bedraga, skall han gifva
sitt folk ett stort exempel af försakelse, den första och
sista af alla dygder, emedan den i sig inbegriper de öfriga.
Du skall få se, att hans första proposition till ständerna
blir om nedsättning af civillistan."
Medan jag yttrade detta, öfverlemnade jag mig
derjemte åt ett nöje, som jag räknar för ett bland de yppersta:
jag låg på rygg och observerade de på fästet framtågande
molnen. Det moln, som jag nu fått särdeles i sigte, var
aflångt och liknade i början en kunglig spira; men när det
på några få minuter undergått de formförändringar, som
höra till molnens natur, företedde det bilden af en vanlig
tandpetare.
Jag finner det olämpligt att skrifva mer om min
vistelse vid Malforss. Omständigheterna der blefvo allt
mer och mer triviala, och en framställning af dem skulle
antingen blifva mer och mer trivial, eller ock kräfva en
större förmåga att koka soppa på spik, än den jag besitter.
För den skull inskränker jag mig till att notificera, det
jag, när solen tillryggalagt en god del af sin bana mot
vester och skuggorna börjat bli långa, tog afsked af min
värd och värdinna, deras bägge söner och hunden Pan,
samt begaf mig å väg till Berg, der jag hoppades träffa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
