- Project Runeberg -  Elfsyssel, Södra Bohus-Län. Historiska minnen /
244

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Henrik Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marstrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

MARSTRAND.

samvetslösa skurkar, hvilka af den utlofvade strafllösheten drogos hit.
Också uppnådde detta parti till slut sin önskan, i thy att porto
franco-fri-heterna, 1794, — der satt då icke mer en Gustaf III på thronen —
fullkomligen upphäfdes.

Till år 1806 ägde staden i sin åldriga kyrka ett vackert minne af
medeltidens byggnadskonst. Den var försedd med ett herrligt och fast
stenhvalf. Men för orsakers skull, hvilka nu som oftast åberopas, vid
tilltänkt ombyggnad af gamla kyrkor, nemligen att hvalfven lätt kunna
rasa (?) nedbröts detta sistnämnde år, ehuru med stor möda, och ett af
trä pålades i stället. Ännu är dock kyrkans inre på visst sätt vackert.
Isynnerhet taga sig tre höga, smala fenster i rundbågsstil, utanföre
beskuggade af lummiga trän, ganska pittoreskt ut. Åtskilliga gamla, mest
förnötta griftestenar ffån 16:de och 17:de seklerna betäcka golfvet, och å
ömse sidor om de tvenne ingångarne till kyrkogården stå, upp- och
nedvända, fyra åttkantiga, byzantinska kapitaler till kolonner, som fordom prydt
kyrkan, af hvilka en, den mest utbildade, återgifvas vid hörjan af denna
artikel. En af hjeltarne från sista finska kriget, Gregori Adolfsson Aminoff,
sednast kommendant på Carlsten, som, lik forntidens Xenofon m. ü. äfven
beskrifvit de krigshändelser, uti hvilka ban sjelf deltagit, har på
kyrkogården af kamrater och vänner erhållit en enkel och vacker minnesvård.

Det gamla rådhuset qvarstår ännu vid torget, en obetydlig, klumpig
byggnad, utan alla prydnader, troligen endast en detalj af något förr
varande större belt. En grotta på ön kallas "S. Eriks grotta," dit invånare från
staden sägas vid något belägringstillfälle flyktat undan. En "S. Eriks källa"
ligger der invid, hvilken ännu i mannaminne varit offerkälla, och
förmodligen har der stått någon s. k. fattigstock, för att förebygga mynts
nedkastande direkte i källan; ty stället kallas ännu -"’Själakistan."

Jag afstår från hvarje beskrifning af Carlstens fästningsverk i deras
närvarande tillstånd: de ingå icke i planen för detta arbete, ämnadt
allenast _att omfatta flydda tiders minnen och minnesmärken. Den, som
ändteligen vill läsa en sådan, finner den hos Holmberg, af hvilken
författare jag, isynnerhet hvad Marstrand beträffar, lånat ganska många
uppgifter.

Stadens förfall daterar sig egentligen från 1808, då sillfisket å nyo
upphörde. I våra dagar är den bekant såsom badort, för sin friska
bafs-luft och ett helsosamt tillhåll både för sjuklingar och andra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:11:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elfsyssel/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free