Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 9 - Grundläggande egenskaper hos effektoscillatorer och likspänningsomvandlare med transistorer, av Björn Krüger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POs =
skall således arbeta som relä, dvs. ha ett
strömförande tillstånd, tillage, och ett strömlöst tillstånd,
från-läge.
Tidigare1 har visats att Pp ökar snabbare än linjärt
med IK, varför IK skall hållas så lågt som möjligt.
Detta innebär rektangulär strömkurvform och att det
strömförande intervallet, svepet ts, skall uppta den
största möjliga delen av en period T. Det
strömlösa intervallet, återgången kan emellertid inte
göras godtyckligt kort emedan den i en
transformator inducerade spänningen u är en växelspänning,
dvs.
eller
i
ju dt = 0
ytan A = ytan B
(2)
(2 a)
i fig. 3. Av denna figur framgår vidare att ta blir
kortast vid rektangulär spänningskurvform. De
rektangulära kurvformerna enligt fig. 3 är således de
idealiska kurvformerna för ström och spänning i en
effektoscillator.
Maximal oscillatoreffekt
Tidigare1 har visats, att transistorns begränsande
data är de maximalt tillåtna backspänningarna över
transistorns dioder, speciellt VBKmax samt den
maximalt tillåtna kollektorströmmen licmax• Detta
strömvärde bestämmes av livslängden och förlusterna
Pf-som i sin tur begränsas av omgivningstemperaturen
eller den önskade oscillatorverkningsgraden. Som
transistorns bryteffekt definieras
Pßr — iKmax ’ VKBmax ^ iKmax ’ VKEmax
(3)
ty vid lämplig styrning av transistorn är vBE endast
några voit under återgången och därför är VKEmax
Fü VKBmax.
Om kollektorspänningsfallet i tilläget försummas
och om transistorns begränsande data utnyttjas blir
vid rektangulär ström- och spänningskurvform den
av oscillatorn avgivna effekten
Po* =
tK
iKmax • E
U + ta
där E är batterispänningen. Ekv. (2) ger
E • ts = (VKBmax — E) ■ ta
och härav erhålles
Pßr
q + 2 +
-q
(4)
där q = tå/ts.
Maximering med avseende på q ger
Pßr
där q — 1, dvs.
POsmax —■
E = — VKBmax
(5)
Pos max är således den största effekt, som kan
omvandlas per transistor i en effektoscillator.
Transistorkoppling
Emedan en oscillator endast har två
ingångskläm-mor och inga utgångsklämmor kan man inte i
egentlig mening tala om GE-, GB- och GK-koppling. En
oscillator kan emellertid betraktas som en
återkopplad förstärkare eller som ett passivt nät, vilket är
anslutet till en negativ resistans. Betraktas
oscillatorn som en återkopplad förstärkare kan man i vissa
enkla, men i praktiken viktiga kopplingsfall,
särskilja förstärkarens utgång och ingång och då tala
om GE-, GB- och GK-koppling. Man bör dock
komma ihåg, att detta betraktelsesätt är godtyckligt och
endast gäller för vissa speciella kopplingsfall. I en
mera generell oscillatorkoppling kan man inte
särskilja förstärkarens utgång och ingång och man kan
då inte heller specificera transistorns koppling som
GE-, GB- och GK-koppling.
It
Kmax
Fig. 3. Ideella kurvformer för ström och spänning i en
effektoscillator.
Ideal forms of the current and voltage curves for
a power oscillator.
Fig. 2. Under en oscillatorperiod rör
man sig i en sluten kurva i
1k~ Vjrø-diagrammet.
During one period of
oscillation the I k ’— V KE~9ra ph forms
a closed loop.
1 130 ELTEKN I K 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
