- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / Del I /
183

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De politiska intressena — som för dåtidens frisinnade
unga Sverige hade sin brännpunkt i skandinavismen
och representationsförslaget — blevo under Emil Keys
sista Stockholmsår alltmer förhärskande.

Under marsoroligheterna 1848 inföll Emil Keys
första framträdande i det politiska livet. Han hörde
nämligen till de personer, som tecknade sig för
»upprättandet av en frivillig Corps Medborgar-Garde, av
ett bestämt antal medborgare, utvalda ur alla
samhällsklasser, att vid tillfällen, när så nödigt prövas, biträda de
lagliga myndigheterna vid ordningens upprätthållande».

1 Stockholm hölls den 21 mars ett sammanträde på
Börsen för denna sak. Mötet var talrikt besökt. Man
valde en kommitté för att uppgöra ett förslag till petition.
Kommittén bestod av fyra borgare samt de unga kungl.
sekreterarna Hyltén-Cavallius och Emil Key.

Den 17 juni hölls ett nytt sammanträde, men det var
mycket fåtaligare besökt. Det uppsatta förslaget antogs
icke. Emil Key uppläste ett annat förslag, som antogs
den 19 juli, men vid den tidpunkten hade saken förlorat
sin betydelse i denna form. Senare återuppstod den i
skarpsky tterörelsen.

Emil Key var under marsdagarna en ivrig åskådare
av de uppträden, som här och var pågingo. De tillhöra
ju historien och behöva ej här skildras. Endast ett enda
minne må berättas: vid en av dessa folksamlingar såg
Emil Key en ung man ur hopen - att döma av klädseln
en arbetare — springa upp på en upphöjning och
därifrån höll han ett revolutionstal av en så tändande
vältalighet, en så glödande känsla, att Emil Key varken förr
eller senare sade sig ha hört något därmed jämförligt i
fråga om naturlig vältalighet. Mannen försvann som
han kom och framträdde troligen aldrig mera. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/1/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free