Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och skandinaviska, voro även dc, som ljudeligast ropade på
politiska reformer och angåvo missbruken, så länge dessa
tryckte den samhällsklass d c tillhörde. Men de blevo med ens
motståndare till varje utveckling, som utgick från ett
samhällslager under dem och avsåg nedgörandet av missbruk, som
ej längre tyngde på deras skuldror. — Man har i
sammanhang härmed jämrat sig över bildningens undergång; man har
klagat över den råa styrkans övermakt, och man har
förutspått att vår representation och Norges skulle gå under av
»potatissjuka». Härunder har man förgätit att detta nya
samhällslager — vilket så att säga nu kommit upp ovan jord —
om det än måste bearbetas likt ett trädesbruk, slutligen skall
bli fruktbart för nya skördar; man har glömt att friheten är
alltför gammal i norden, för att ju ickc dess målsmän, vilka
de än må vara, skola känna sättet att bevara densamma.
I Danmark hava dels krigen och de ur dem härflytande
olyckliga förhållanden, dels den omständigheten, att adeln
till stor del var tysksinnad och i ringare mån ingrep i
landets politiska utveckling, där »professorspartiet» således länge
varit enrådande — samt slutligen det förhållandet att landet i
och med Köpenhamn har ett alltför stort huvud till en så liten
kropp, varigenom gången blir osäker och vacklande gjort
den politiska striden bittrare än den annars troligen blivit.
1 Norge har saknaden av större godsägare — och därmed
av en förmedling mellan folket och oppositionen å ena, samt
hierarkien och byråkratien å andra sidan — gjort striden
mer ensidig och slitningarna även där häftigare.
I Sverige däremot är det just genom de större godsägarna
som bildningen hittills förmedlats med intressena, och
tvära brytningar därför mindre förekommit. Först nu — sedan
några slughuvuden hittat på att splittra lantmannapar
tiet och riksdagen genom protektionistiska finter — har
även här oreda uppstått, vilken synes komma att bliva
långvarig och medföra mycket trassel. Men i alla tre länderna
varsebliva vi:
att åtskilliga fordom liberala tidningsskrivare, a t t
studenterna vid universiteten, ehuru mer eller mindre, a t t
vetenskapens kristliga representanter, att egoistiskt intresserade
konstnärer, i allmänhet äro fientligt sinnade mot det n y a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
