- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / Del I /
337

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den 30: de på morgon reste Baron Claes Gustafs
vi voro uppe kl. 5 — det var regnigt, ruskigt och kallt ■
de skulle fara upp till Sundsholm och äta frukost der. Emil
följde derföre med hem. Detta var i mitt tyckc bra onödigt

— de blefvo uppehållna och kommo sent fram och vi gingo
miste om Emil, som annars hade stannat qvar.

Dagen var nu lång. Wi sågo ej till Carl på hela dagen

— han är nu mer än någonsin upptagen. Den tid,
landt-liushållningen och affärerna lemna honom öfrig, använder
han dels att läsa, dels att skrifva -— det är en ovanlig
verksamhet, som skulle trötta de flesta .— men för honom
ett verkligt behof.

Sophie Posse säger sin åsikt om vad äktenskapet —
som hon anser i allmänhet ingås mycket lättsinnigt —
bör vara: en gemensam strävan att förädla varandra
genom utbyten av tankar och åsikter. »Och,» fortsätter
hon, »i de fall där detta icke lyckas utan vardera maken
strävar åt vart sitt håll, har vanligen hustrun det största
felet. Det är kvinnan, som måste u p p o f f ra eller
uppoffras. Kan hon göra det första, då inträffar
aldrig det andra; tvärtom får hon omärkligt ett stort
inflytande. — — — Emil kom och hindrade
fortsättningen, nu är den i alla fall glömd — jag har fått annat
att tänka på.» —

— — Den 1 : ste October är den vigtigaste i mitt liflll
Emil har friat — och jag har gifvit mitt ja — min framtid
är således afgjord, om det blir till vår ömsesidiga lycka
det står i Guds handl II I detta ögonblick vore jag ej i
stånd säga om jag är nöjd eller ej. Jo, nöjd det är jag
visst —- men nu, sedan jag fått lösning på gåtan — spejar
jag i allo oroligt framåt. Jag vill hafva visshet om, jag
vet ej hvad. Kan jag göra honom lycklig?II Jag darrar -—
jag är ej i stånd att reda en enda tanke — det är så
underligt inom mig — mångtusende hinder qvarstå. Nog
är jag öfvertygad att vi öfvervinna dem men — men —
jag vill säga så mycket att jag kan ej säga något.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/1/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free