- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / II (Förra avdelningen) /
43

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För norra Kalmar läns folkhögskola var
Key under dess första årtionde den, som verkade mest i
landsting som riksdag.

När motion 1874 först väcktes i landstinget var han den,
som i egenskap av utskottsordförande utredde och belyste
den kortfattade motionen. Han var ordförande i den
kommitté, som uppgjorde förslag till 1875 års landsting och
betänkandet är säkert skrivet av Key, enär övriga två
kom-mitterade ej voro inne i frågan.

När vid 1880 års landsting anslaget behövde bli
förnyat och ökat för att även få en kurs för kvinnor,
väcktes på Keys förslag en ’nettomotion’ å 2,000 kr. (den
hoppades han alltid få igen) och en motion å 2,500 kr., därav
500 för kvinnlig kurs. Och han lyckades få det
högre beloppet igenom med 15 röster mot 7.
Storartat i dåvarande tider!

Key var de första fyra åren ledamot av skolans styrelse,
men då han, hindrad av många offentliga uppdrag, ej kunde
som han ville besöka den avlägsna skolan avgick han 1880.
Men han var sedan hos regering som riksdag verksam för
skolans bästa, isynnerhet då det gällde anslag till mindre
bemedlade elever, särskilt för kvinnor.

Ingen saknade mer än jag för folkhögskolans skull Key
i landstinget, där de ledande voro, om ej motståndare så
ljumma vänner. Det var först då jag själv ett par år efter
Key blev landstingsman och kunde fullfölja Keys verk, som
skolans tillvaro blev tryggad.»

Så långt d: r Aldén.

Utskottsbetånkandet vid 1875 års landsting — som
till stor del var E. K:s arbete — betonar skillnaden
mellan den svenska och den danska folkhögskolan:
den svenska hade fått en mera praktisk riktning,
stundom på bekostnad av den fosterländskt väckande anda,
som präglade den danska folkhögskolan, menar
författaren,.

Av denna senare hade E. K- ej personligt men
genom Björnstjerne Björnson fått starka intryck under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/2/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free