Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi hava nu i det föregående sökt att hålla den
»inventering» vi utlovat, och detta både över vad vi ägt,
vad vi äga och vad vi borde äga. Vi hava vågat detta utan
att göra anspråk på att tillhöra någon vetenskapligt
statseko-noraisk skola. Vi hava lett oss till våra slutsatser på rent
empirisk väg. Vi hava skildrat vad vi med egna ögon sett
och vad vi i livets skola erfarit. Vi hoppas att, om de
speciella åsikter och slutsatser vartilL vi kommit, icke
befinnas i allo uthärda en strängare granskning, så skall dock
mången lantman med oss känna på sig, att vi i grunden
hava rätt. lian skall finna att vårt lands i så mycket
jättelika utveckling behöver ledas och ordnas i stort och
att det är detta som fattas men som oavvisligen snart måste
göras, om icke de sår, varav den lider, skola från ytan fräta
sig ned på djupet.
»Ideologerna» äro för närvarande söndrade uti tvenne
skarpt åtskitda ytterlighetspartier. ’ Våra
»lantmannabetraktelser», frukta vi, skola därför icke tillfredsställa någotdera.
De inrymma nämligen alltför litet av varderas ensidigheter;
men just däri våga vi se en borgen för deras opartiskhet
och sanning. Vi hava sökt att strängt begränsa oss inom
det allmänna bästas område och från våra uttryck så mycket
som möjligt bannlysa all bitterhet. Skulle vi häruti icke
alltid befinnas hava lyckats, blir detta ett fel, som vi på
förhand avbedja. Uti en huvudsak tro vi dock att alla komma
överens och alla kunna stå på en linje, nämligen i kärlek
till det gamla fosterlandet, åt vars välgång vi äro skyldiga
att ägna våra bästa tanke- och handlingskrafter. Uti ännu
något annat våga vi tro oss kunna sammanstämma: i
vissheten att Sverige — i ena fallet förr, i det andra senare —
men likväl, trots allt, en gång skall bliva vad dessa andans
och intelligensens framskjutna förposter förkunna från de
höjder, varifrån de uppmuntrande ropa tillbaka åt oss, som
mödosamt röja vägen här nere i det praktiska livet. Vad de
förtälja om de framtidssyner, som utbreda sig för deras
spejande blickar, det skall en gång bli. verklighet I
Men vem skall förskaffa Sverige allt detta, och vem
allena, näst Gud, förmår det?
Vi själva, arbetarna för dagen, som röja väg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
