Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den stora fosterländska angelägenhetens lyckliga
utgång».
Emil Key var även en av de deputerade, vilka från
de båda Tjusthäraderna i Stockholm framburo petitionen.
Han offentliggjorde även följande artikel,* som lär ha
omvänt minst tio, förut tveksamma, till anhängare av
förslaget.
Den som nu vore adelsman och konservativ!
”Dulce et decorum est pro patria mori.’;
Inskrift pil svenska Riddarhuset.
Den rättvisan måste göras adeln, att om än individer
finnas, som av egoistiska bevekelsegrunder vilja bibehålla sin
självskrivenhet, så härflyta dock s t å n d e t s, betänkligheter
mot de samfällda valen.av ädlare motiver. Adeln finner
nämligen sitt berättigande såsom stånd i en för detsamma
egendomlig ställning att utgöra en balans emellan regering och
folk. När styrelsen velat inkräkta på folkets rättigheter,
har adeln trätt i spetsen för oppositionen mot dylika ingrepp.
Och när radikala idéer velat kringskära regeringsmakten,
har adeln ställt sig kring tronen som ett värn för densamma.
Om fördenskull adeln ännu hyser betänklighet vid att avsäga
sig sin självskrivenhet, så sker detta icke så mycket
därför att den tvekar att uppoffra sig själv, som icke mera
därför att den tvekar att uppoffra sin ställning, såsom
ett av dagens vindkast oberoende konserverande element,
vare sig detta behöves uppåt eller nedåt.
Vi vilja därför gärna medgiva, att adelns
betänkligheter icke härflyta från olika omdömen om en och annan
till äventyrs mindre lämplig detaljbestämning i det vilande
representationsförslaget. Och vare det långt ifrån oss att
påbörda adeln, att den uti varje sådant söker uppleta dylika,
med alla människoverk oskiljaktiga ofullkomligheter, av
samma skäl som Marcolphus gick omkring i skogen för att
* Se Nya Dagligt Allehanda 8 november 1865.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
