Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket ;och ofantligt litet, ty det finnes så många politiska
och moraliska faktorer, som måste tagas med i räkningen.
Han påminde om Karl XI: s krigsartiklar där dödsstraff
stadgades för den, som nykter eller drucken
»blasphe-merar Herrans nampn» eller talar något som
»Fältmarskalkens heder och ära angår». Den tid, när dylika lagar
stiftades och försvarades, var dock många svenska
stormäns tid — men ingen insåg då orimligheten i sådana
straff. Vi minnas ju vilket försvar man anförde för
husagan, som nyligen försvunnit ur vår lag och dock
tyckes det oss nu som ett helt sekel låge emellan
och förflyttade dessa straff till forntiden. Det var 1855,
som spöstraffet upphävdes, och vid 1856—58 års riksdag,
som husagan avskaffades* men då försvarades dessa
båda straff såsom oumbärliga; ja, man ville att
husagan skulle »genomträngas av en kristlig anda» och
spådde av dess avskaffande alla möjliga samhällsvådor.
Och det var biskopar och höga ämbetsmän, som så
talade!
Dödsstraffet kan lika litet hindra mord som
husagan skapade ärliga tjänare. Men, menade E. K.,
det fanns en ändå högre synpunkt än den preventiva:
den, att om staten dödar för att hämnas, så uppmanar
staten indirekt den enskilde att göra detsamma:
»Då staten skickar brottslingen förbättrad eller
oförbättrad in i evigheten, så begår den i förra fallet, liksom
mördaren, ett brott mot det goda; i senare fallet är den
lika okristlig som han. Jag sade förlidet år att lag är
civilisationens ansiktsuttryck, men jag vill tillägga: den är
något mera. Den är ordningen och redan i vår rättskänsla;
den är åskådliggörandet av vårt statssamvete, och är
* E. K. vände sig till L. J. Hjerta såsom den nu i
Andra kammaren närvarande motionären i ämnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
