- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / II (Förra avdelningen) /
304

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

försvaret. För honom var detta alltid den viktigaste
delen av Sveriges försvarsfråga. Hans samtal med den
även i detta avseende reformivrige Paul Améen hade
bidragit att klara hans meningar i denna fråga. Han
betonade* att Sverige i främsta rummet måste dana sitt
försvar efter vissheten att vara en s j ö m a k t. Förut hade
flottan tjänat till transport av de härar, dem man brukat
för att göra de erövringar vi sedan måst förlora. Vi
böra utveckla vår sjömakt, så att vi dels i ökad handel
och industri må finna en ökad välmakt och dels ett
säkrare försvar. För envar, fortsatte E. K., som älskar
den skandinaviska enhetstanken — vare sig det är genom
federation, republik, monarki, man vill förverkliga den

— måste det vara en visshet att det är fartygen, som
böra bli den brygga vilken skall sammanbinda Nordens
land och vatten. För Skandinavien, som en gång för
Grekland, måste flottan bli skyddet när Norden kämpar
sitt Salamisslag. Så övertygad var E. K. om flottans
betydelse att han till kammaren vände den döende
Horns ord i slaget vid Högland till den ende
kvarvarande officeren: »Du skall svara mig inför Gud om
du stryker flagg.»

Men just emedan han kände detta ansvar, yrkade
Emil Key avslag till de då ifrågasatta anslagen, emedan
man ännu ej kommit till en fast mening om den nu delade
»stora» och »lilla» flottans företräde eller om den för
skärgårdsflottan — som E. K- förordade — lämpliga typen.
Han trodde att snabbgående fartyg, på vilka
sjömännens duglighet och manöverfärdighet kunde göra sig
gällande, var det rätta, men han ansåg att en avvaktande
hållning nu var det enda kloka.

* A. K. Protokoll 1870, del IV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/2/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free