Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGSBRUKET. 6!>
Tub. 16. Stångjärnstillverkningen i Sverige}
Årligen. Antal verk. [-Tillverkning.-] {+Tillverk- ning.+} Ton. Pr verk. Ton.
1861/65 . 425 1:16.828 322
1866,70 . . . 392 176.544 450
1871,75 . . 223 178.661 553
1876,SO 296 213.163 720
1881 85 . . . 252 262,194 1.040
1886 00 186 260,434 1,400
1891,95 . . . 130 276.370 2.126
1896,00 . . 108 320,670 2,969
1901 ii5 . . 105 824,071 3,066
1906/10 . . • 88 388.078 4,110
ännu tör några få år sodan trodde sig kunna stanna. Det iir detta
förhållande, som ledt till den p;i svenskt initiativ verkställda totala uppskattningen
af jordens järntillgångar, för hvilken är redogjordt här ofvan.
Om Sveriges utförsel af järnmalm från den tid den begynte bli af större
betydelse, so Tat). 12. Med afseende a denna export må anmärkas, att
nettobehållningen af densamma öfverhufvud icke är mycket stor. Äfven i detta
förhållande ligger alltså en stark uppfordran :i 11 så snart som möjligt öfvergå
till inhemsk förädling af våra järntillgångar. I 1909 ars handelsstatistik
upptages medelvärdet af järnmalmen i våra exporthamnar till s-as kr. pr ton.
Järntill vorkningon. Sedan århundraden tillbaka har
järnhand-teringen varit en af Sveriges viktigaste industrigrenar oeli det
svenska järnet kändt för sin utmärkt goda beskaffenhet. Härtill hafva
egentligen tvänne omständigheter bidragit: riklig tillgång på goda,
oartfria malmer samt att ända till senaste tid vid all
tackjärns-beredning endast träkol användts såsom bränsle.
Sa länge i alla länder träkol användes vid tackjärnstillverkningen, intog
Sverige äfven kvantitatift en mycket hög plats inom denna produktion.
Omkring år 1730 började man i England härför använda koks, men till
läckningen begagnades träkol ända till slutet af 1700-talet, då en ny
fftrsk-ningsprocess (puddling) uppfanns, vid hvilken äfven stenkol kunde begagnas.
Kfter denna omhvälfning bar Sverige, som äger föga fossilt bränsle, ej kunnat
deltaga i den nya massproduktionen utan levererar nu endast, järn af bästa
kvalitet, på grund af sitt bättre, svafvelfria brännmaterial.
Om (len samfällda produktionen af tackjärn, i alla länder,
föreligga uppgifter endast för de senaste hundra ären. Ännu vid
1800-talets början synes Sverige hafva frambragt inemot 10 procent af
allt världens tackjärn (inemot 80,000 ton af världsproduktionens
840,(HJO ton), men genom ofvan antydda förhållanden har denna vår
andel i hög grad förminskats. Vid seklets midt hade
världsproduktionen stigit till omkring 4,800,000 ton. och Sveriges produktion till
142,000 ton; var andel hade alltså redan hunnit nedgå till 3 procent.
1 Antalet verk är tör en del Sr upptaget efter särskilda upplysningar, meddelade
at Kungl. Kouimerskollcgium.
1901 . ... 110 271.393 2,467
1902 .... 109 313,489 2.876
1903 .... 105 331.415 8,166
1904 . . 101 334,286 3,310
1905 .... 99 369.771 8,735
1906 .... 97 891.352 4.035
1907 .... 01 417.535 4,588
1908.... 88 390.957 4,443
1909 .... 83 308,823 3,721
1910 .... 81 431.7221 5,330
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
