Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 EM MR ATI ONSUTR EDS 12TOEN. BILAGA XIII. ALLMÄNNA EKONOMISKA O ATA.
Tal». 17. hi- och utförxel af stångjärn och stål (götjärn). Ton.
Årligen. Införsel. Utförsel. [-Öfverskott-] {+Öfver- skott+} nf utförsel.
För do senast förflutna årtiondena utfaller en jämförelse mellan
Sveriges tackjärnstillverkning och världsproduktionen pä följande sätt:
Världsproduktionen. Sverige. Sverige
Årligen. Ton. Ton. i %.
1856 6»..............7,080,000 177,000 2 52 proe.
1861 65 ..............8,538.000 204,826 2 40 »
1866 70 ................10,297.000 207.851 245 »
IN71 75 ............14,171,000 332,456 235 »
1876XO ..............15,117.000 357.224 2 30 »
1881/85 .............20,687,000 429,377 2 08 »
1886/90 ..............24,282,000 446.578 1*84 »
1891 95 ................26,750,000 471.147 1 70 »
1896/00 ..............36,690,000 517.796 Hl »
1901 05 ..............46,807,000 528,255 113 »
År 1907 ................60,965,0» (O 615,778 1 01 >
Dessa, tal utgöra en påtaglig illustration till den utvecklingsgång, som
omnämnts här ofvan. I stället för de 10 procenten af världsproduktionen,
som vår järntillverkning utgjorde för något mer äin ett hundra ar sedan, ha
vi nu sjunkit ned till 1 procent.
En öfversikt af den svenska järntillverkningen under senare årtionden
meddelas i Tab. 13.
Beträffande först tackjärnet meddelas i Tab. 15 en Öfversikt äfven af
in- och utförseln samt förbrukningen inom landet. Införseln af tackjärn
sker hufvudsakligen för gjuteriernas behof. I många fall lämpar sig
nämligen det utländska järnet (ensamt eller i förening med svenskt) bättre för
detta ändamål än det enbart svenska; härförutom är det en ekonomisk vinst,
att för vissa behof använda det billigare utländska tackjärnet i stället för
det bättre, men därför också dyrare, svenska järnet. Förbrukningen af
tackjärn inom Sverige, jämförd t med folkmängden, iir — om än något högre än
det europeiska medeltalet dock öfverhufvud lägre än man af
»Järnbäraland c t» skulle vänta. Orsaken iir naturligtvis, att i fråga om den samfällda
industriens omfattning vårt land ännu icke nått samma böjd som de stora
industriländerna.
Några närmare data i fråga om tillverkningen af tackjärn meddelas i
Tab. 14, och af st&ngjärn i Tab. 16. 1 fråga om ståugjärnstillverkningen
framträder ovanligt tydligt tillverkningens koncentration under senare tider.
Mot 425 stångjärnsverk tör ett halft århundrade sedan finnas nu endast 81;
men tillverkningen pr verk har stigit frän 322 ton till 5,330.
Användningen af stål har i våra dagar nått en alldeles oerhörd
omfattning. Talen i den tabellariska uppställningen här nedan äro
1886 90. . . 11,677 218,922 207,245
1891 95 . . 5.875 196.041 190,166
1896 (K) . . 12.,SI I 209,995 197,184
1901 05 . . . 17,735 214,569 196,834
1906 .... 21,220 253,017 231,797
1907 .... 22,195 245.898 223.703
1908 . . . 24,147 196,407 172,260
1909 .... 22,902 185,471 162.569
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
