Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JiEHÖSBKUKET.
73
Det \id vår järnhandteriug begagnade bränslet är hufvudsakligen
träkol och ved, i mindre mån stenkol och kok- samt torf och torfkol.1
Ved användes till vällugnar, ofta. då i blandning med torf eller stenkol;
vidare till generatorerna för martinugnar samt för puddelugnar och beredning
af brännstål.
Sa godt som allt tackjärn samt härdfärskadt järn tillverkas med träkol.
D< :ssa. träkol framställas hufvudsakligen genom kolning i milor i skogarna
men stundom äfven genom kolning i ugnar, belägna vid järnverken. Dessutom
beredas träkol (i milor och ugnar) af träaffallet vid de norrländska
sågverken. Hela träkolsförbrukningen uppgafs ar 11)10 till 40 sa millioner
hektoliter, motsvarande i värde omkring 2ö’?2 millioner kronor. Såsom framgår af
de å sid. 53 anförda siffortalen. utgör denna tillverkning en mycket betydande
post med hänsyn till anlitandet af Sveriges skogskapital.
In- och utförsel af bergverksprodukter. Sveriges bela inlörsel
och utförsel af oarbetade mineralier ocli metaller, efter värde
räknadt, framgår af Tab. 19. Anmärkas ma, att till
bergverksprodukterna kunde räknas äfven en del gödningsämnen, hvilka dock icke i
vår handelsstatistik äro dit hänförda.
Frånräknas stenkolen, framträder för hvarje period ett
cxportöfver-skott af ett par eller tre tiotal millioner kronor, — under rekordåret, 1907
till och med nära, 40 millioner kr. Äfven med stenkolen ägde vi
exportöfver-skott fram till midten af 1880-talet, men sedan dess icke mer. Nu går
im-portöfverskottet till Here tiotal millioner kronor årligen. Såsom bekant, äro
stenkolen i våra dagar den största importartikeln af alla i vårt land.
Angående var järnmalmsexport är taladt redan i det föregående,
lfe-träffande utförseln af järn och stal, i oarbetadt eller blott till en del arbetad t
tillstånd, upplyser handelsstatistiken, att värdet af densamma för hvarje år
sedan 1871 har utgjort:
År.
kr.
1871 . . 34 o fi
1872 . . 52 07
1873 . . . 49 21
1874 . . 39-09
1875 . . . 41-52
1876 . . . 31-83
1877 . . 29 »3
1878 . . . ab a»
t Mill.
Ar kr.
1879 . . . 30-79
1880 . . . 4101
1881 . . . 39-00
1882 . . . 10-55
1883 . . . 38-32
1884 . . . 42-49
1885. . .34 11
1886 . . . 31-66
- T
1887 . . . 32-84
1888 . . . 29 2«
1889 . . . 39-60
1890 . . . 36 05
1891. . .32 13
1892 • . . 3169
1893 . . . 28 03
1894 . . . 25-90
? Mill.
Är- kr.
1895 . . . 32-05
1896 . . .:’, 1 52
1897 . . . 33-98
1898. . .34-81
1899 . . . 12-20
1900 . . 49-90
1901 . . 34-99
1902 . . . 39-29
t Mill.
Ar kr
1903. . . 37-65
1904. . .3516
1905 . . . 45-49
1906. . 48-o t
1907. . .54 68
1908. . .41-33
1909. . .39-15
Dessa tal äro icke mycket glädjande. I mer än trenne årtionden stod
året 1872 oupphunnet; först i vara dagar liar dess siffra en enda gäng
öfverskridit», hvilket skedde under det märkvärdiga året 1907. Om exporten
at’ tackjärn se vidare Tab. 15, och af stångjärn och stal Tab. 17.
<ifriga artiklar af större betydenhet äro: bland importerade mineralier
chilesalpeter, salt, svafvel, svafvelkis och natron; bland importerade metaller
koppar; inom exporten zinkmalm, cement m. m. samt sten, hvaraf vi, såsom
bekant, numera utföra betydande kvantiteter. Erinras må, att en del af vara
stenhuggerier befinna sig i tysk eller norsk ägo.
1 Sveriges land och folk, sid. 645.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
