- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XIII : Allmänna ekonomiska data rörande Sverige /
91

(1912) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IIANDKLN.

91

dessa olika kvalitéer i hvarje fall ingå. Men för summorna har ju detta
förhållande ingen betydelse, hvadan nian för dessa torde få anses på detta satt
komma verkligheten sä nära som för närvarande är möjligt. Till följd af
motstånd från importörerna oeli exportörerna själfva har deklarationsmetoden hittills
kunnat genomföras endast i ett fåtal länder. I Sverige, där deklarationens
införande är föreslagen, synes affärsvärlden vara villig underkasta sig
densamma i fråga om de större stapelartiklarna, medan många opponera sig mot
dess föreskrit’ vande i fräga om en mängd mindre artiklar, korta varor o. d.

En särskild svårighet för internationella jämförelser erbjuda länderna
med silfvcrmyntfot, — med hänsyn till »ilfvervàrdels växlingar och fallande
nnder de senaste årtiondena. Liknande är förhållandet med länder, som
använda pappersmynt, hvars kurs växlar sä godt som dagligen.

Af ofvanstående torde tillräckligt framgå, huru vanskligt det är att
anlita den internationella handelsstatistiken för jämförelser. Till redan anförda
svårigheter kommer också förvaltningens högre eller lägre ståndpunkt i
olika länder, — med däraf följande större eller mindre noggrannhet vid
"■"målningarna, större eller mindre omfattning af »muygling o. s. v.. — samt
äfven den officiella statistikens växlande duglighet att utföra sitt uppdrag.
Oberoende af allt detta erkännes öfverallt, att importen är fullständigare
redovisad än exporten; vid importen tillkommer ju intresset att konstatera en
varas tullfrihet eller icke, hvilket i fråga om exporten numera sällan liar
någon motsvarighet. Det är för att råda bot pà detta förhållande som man här och
hvar begynt införa en särskild »statistisk afgift» (Statistisches Gebülir), för att
tvinga fram samma noggrannhet föt; behandlingen af tullfria varor som af andra.

Talen i Tab. 26 gifva också en första upplysning om den
mycket omdebatterade s. k. handelsbalansen. I hvilken riktning denna
1 våra dagar utvecklar sig inom nästan alla västeuropeiska länder
år välbekant oeh kräfver här inga närmare kommentarier.

Allmänt bekant är, att man vid bedömandet af »handelsbalansen» först
hör taga i betraktande att, såsom ofvan omnämnts, importen nästan alltid är
fullständigare känd än exporten, samt att värderingen i penningar af ett lands
"frikcs handelsomsättning sker efter enhetspriserna uti inhemsk hamn, till
följd hvaraf frakt och assurans m. m. ingå i importen men icke i exporten samt
exportörens handelsvinst (i vissa fall äfven importörens) icke kommer i betraktande.
Likaledes, att för en fullständig beräkning af ett lands »betalningsbalans» kräfves
kännedom äfven om vederbörande nations inkomst af fraktfart, af turisttrafiken, af
1 främmande företag nedlagda kapital o. s. v., samt ä andra sidan dess utgifter för
användt främmande kapital, för enskilda personers resor i utlandet o. s. v.
AUt detta leder till, att. »handelsbalansen;, i synnerhet i det. skick den
förc-’"gger i statistiken, gifver endast en mycket ofullkomlig föreställning om
betalningsbalansen. Kändt är också, huru mycket siffrorna för handelsbalansen
blifvit missbrukade i den offentliga diskussionen. Å andra sidan har man i
senare tider, åtminstone för ett eller annat årtionde sedan, väl mycket
underskattat dessa siffrors betydelse. Det är visserligen sant, att de icke fylla den
uppgift man velat gifva dem och att vi öfver hufvud icke äga någon fullständig
kännedom om, huru pass gynnsam eller ogynnsam vår betalningsbalans är.
Men detta hindrar icke att en ogynnsam handelsbalans dock i och för sig är
®n ogynnsam faktor, — hunt den nu än må motvägas. Dnder senare tider
har i Förenta Staterna exporten under liera år starkt öfverstigit importen,
°|’h det har icke förnekats, att detta förhållande, inom vissa gränser, varit en
fördel för nationen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:52:41 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emuallmek/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free