- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XIII : Allmänna ekonomiska data rörande Sverige /
117

(1912) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAMFÄRDSELN.

117

sonvagnar ocli mer än 200 godsvagnar. För godstrafiken äro vi svenskar
alltså icke lika rikligt utrustade som amerikanarnc, men annars framträder
här tydligt huru väl vi i värt land sörjt för värt behof af
järnvägskommunikationer.

Trafiken är på våra järnvägar belt naturligt föga intensiv. Ar 1905
uppgick den per bankilometer till 88,000 pcrsonkilometcr och 153,000
ton-kilometer gods. Förstnämnda siffra underskrides endast i ett par Balkanstater;
till och med Norges siffra är något högre än vår. Orsaken till vår ytterligt
blygsamma ställning ifråga om persontrafiken är till en väsentlig del, att våra
järnvägar försummat, lokaltrafiken närmast de stora städerna, hvilken trafik i
andra länder (och bland dem äfven Norge)- ofta är oerhördt intensiv. 1 allt
har Europa 336,000 personkilometer pr bankilometer, mot, såsom nyss
nämndes, i Sverige endast 88,000. Anmärkas må, att Förenta Staterna, med 112,000,
stå föga öfver oss, och Argentina ni. fi. utomeuropeiska länder till och med
lägre än vi. I fråga om cjodstraßken nå vi relatift högre än beträffande
persontrafiken. Våra 153,000 tonkilometer pr bankilometer underskridas i
Norge, Danmark, Finland, Portugal och samtliga Balkanländor utom
Rumänien. Europas medelsiffra är 523,000, Förenta Staternas ända till 889,000.

Järnvägstrafiken kan naturligtvis jämföras också ined folkmängden. Här
komma vi, med vårt från denna synpunkt utsträckta järnvägsnät, i det
närmaste upp till de europeiska medeltalen, åtminstone i fråga om godstrafiken.
Hvarje ini), i Sverige reser 208 kilometer om aret på järnväg, hvarje europé
i medeltal 250 kilometer, hvarje inb. i Förenta Staterna 463 kilometer. Hvarje
svensk fordrar för sitt behof en godstransport af 361 tonkilom. om aret, och
hvarje europé blott obetydligt mera, eller 389. Här stå Förenta Staterna
utom jämförelse med öfriga länder. Godstrafiken ä Förenta Staternas
järnbanor motsvarar 3,685 tonkilom. pr inb., eller ej långt ifrån tio gånger så
mycket som det europeiska medeltalet. Det är resultatet af en masstransport,
utförd på oerhörda afstånd, som här gifver sig tillkänna.

A fkastningen af järnvägarna kan vid internationella jämförelser
beräknas endast pä det sätt, att skillnaden meilan inkomster och utgifter
sammanställas med anläggningskapitalet. Ett sådant tillvägagående lämnar visserligen
en ganska ofullkomlig bild af affärens verkliga ställning, men när hela länder
jämföras med hvarandra, måste dessa siffror dock betraktas såsom åtminstone
någorlunda koinmcnsorabla. Ar 190,ri uppskattades för Europas samtliga
järnvägar byggnadskapitalet till 115,246 millioner francs. Inkomsterna för året
uppgingo till 12,030 millioner francs, och utgifterna till 7,644 millioner;
skillnaden, 4,386 millioner francs, motsvarade 3’8i procent af ofvan angifna
kapital. Till och med do engelska järnvägarna gifva numera endast 3 à 3’
procent i ärlig nettoafkastning. Öfverhufvud går utvecklingen i den
riktningen, att man äfven af järnvägarna, liksom redan af postväsendet m. fi.
sam färdsanstalter — sä småningom upphör att fordra sedvanlig ränteafkastning
°ch i stället lägger hufvudvikten vid de indirekta fördelarna, hvilka till och
med för en enskild aktieägare kunna mer än uppväga den direkta,
afkastningen svaghet. An mera gäller detta i fråga om järnvägar i offentlig ägo.

Räknadt, på samma sätt som nyss för Europa gåfvo de svenska
järnvägarna år 1905 en nettovinst af något öfver 4 procent, alliså från allmänt
europeisk synpunkt eti fullt medelmåttig afkastning. Till följd af
löneförhöjningar för personalen har vinsten under somliga år varit åtskilligt svagare;
för närvarande synes den dock ånyo befinna sig i uppgång.

Öfverhufvud kan ej nekas, att under de senasto ären det enskilda
järnvägsbyggandet i vårt land inskränkts till ganska små dimensioner, efter att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:52:41 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emuallmek/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free