Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37*
KMIORATION’81’TRKDNINGEN.
betänka \dk.
I)e flesta trakter af länet ha goda järnvägsförbindelser, som i allmänhet
följa floddalarna, t. ex. Göta itlfs. Säfve-åns, Viskans och Ätrans dalgångar.
En länge påtänkt järnväg Borås—Ulricehamn—.lönköping skulle ntan tvifvel bli
till stor nytta, då härigenom öppnades en väg till Göteborg från de östligaste
länsdelarna. I norra och västra Dalsland råder också behof af bättre
kommunikationer. Här hoppas man naturligtvis på de föreslagna bibanorna ned
till Bergslagsbanan och till nordvästra stambanan i Värmland.
Af länets städer har Vänersborg väsentligen betydelse för
administrationen. Såväl industri som handel äro föga betydande. Folkökningen var
stark blott under 1850-talet; däremot var den så godt som afstannad under
länets stora regressperiod, eller årtiondet 1881/90. — Borås iir cn af
ljuspunkterna i den moderna svenska industriens historia, om än tecken tyda på
att upphlornstringcn kan hafva redan passerat sin kulmen ocli att dess
tillvaro alltså blir kort såsom så ofta annars i vårt land. Ännu år 1870
ägde Borås föga öfver 3,000 inb., men snart därefter begynte don nuvarande
utvecklingen, som fört staden till cn folkmängd af 22,000 personer, förutom
något tusental i den omgifvande bygdén, som kommer att inkorporeras. Med
afseende å industriens totala tillverkningsvärde står Borås tillbaka endast för
vårt lands fvra folkrikaste städer äfvensom Hälsingborg. Alingsås har
någon industri och har under de senaste årtiondena vuxit något i folkmängd.
Under Alströmers tid hade Alingsås en blomstringstid, som blef kort, såsom
fallet inorendels är för våra industrisamhällen än i dag. Om . I mål säges i
länets kalender af ar 1906: »industri och affärsverksamhet ha åtminstone icke
ännu tagit någon egentlig fart.-. — Till länets städer kan ju också räknas det
stora fabrikssamhället Trollhättan, med bortåt 15,000 inb., som företett
en mycket, vacker uppblomstring och genom den väldiga kraftkällan eger de
bästa utsikter äfven för ytterligare, framtida förkofran.
1 Emigrationsutredningens Bilaga XVII äro offentliggjorda uttalanden i
ämnet af länets båda Hushållningssällskap, af jägmästaren i Dalslands revir,
kronolänsmännen i Bollebygds och Valbo härads norra distrikt,
pastorsämbetena i Od, I.ångared, Hol och Färgelanda, länets förste provinsialläkare samt
provinsialläkarne i Alingsås, Svenljunga och Ed.1
Förvaltningsutskottet i länets Södra Hushållningssällskap påpekar, att
emigrationen från sällskapets område aldrig tagit den stora omfattning som
från norra delen af länet. »Men jämsides med emigrationen och till sina
orsaker lika med denna har alltsedan 1880-talet pågått cn inflyttning till städer
och industricentra, som haft och har på jordbruket ett lika ödesdigert
inflytande som emigrationen. — Vid studiet af utflyttningens orsaker bör man också
erinra sig, »att i sydvästgötcns lynne linnes cn vandraredrift, som sedan äldsta
kända tider tagit sig form uti att resa land och rike omkring med handel-.
Ett förhållande, som ock haft stort inflytande, i synnerhet på flyttningen
till städerna, är kvinnans tilltagande obenägenhet att deltaga i
landtmanna-sysslorna. Da kvinnorna göra sitt val af arbete, välja de i första hand
fabriken, i andra hemslöjden och sist af allt landtbruket. Ändtligen har
emigrationen varit större frän orter med dåliga kommunikationer. De mindre
hemmansägarna ha i allmänhet goda biförtjänster genom slöjd och emigrera
sällan; däremot utflytta ofta deras vuxna barn, som ej trifvas med det
oaflö-nade arbetet i hemmet. Stor är emigrationsfrekvenscn inom torpare- ocli
backstugusittarckiasserna, och detta både af ekonomiska och sociala orsaker
B 1 Jfr sid. 224 här ofvan. j j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
