Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
730
EMIORATIOXStJTREDNINGEN’. BETÄNKANDE.
Förklaringen till de liöga belopp, som sistnämnda uppskattningar innehålla,
kan då knappast vara någon annan, än att inånga af vårt jordbruks målsmän
icke äga tillräckligt omfattande kännedom om, huru förhållandena ställa sig hos
den stora mängden af Sveriges landtbrukare. De hafva tydligen, i sina
föreställningar, hufvudsakligen för ögonen endast de jordbruk, som kunna räknas
bland de mera framskridna. Om så är, förvånas man också mindre öfver
den egendomliga optimism, som så ofta framträder beträffande det svenska
jordbrukets nuvarande utveckling, — en optimism som sannolikt i väsentliga
afseenden behöfver korrigeras.
En ekonomisk fråga af största betydelse för våra jordbrukare,
som man med några års mellanrum talar om men där intet blir
afgjordt, är de felaktiga bärgningsmetoderna. Problemet iir, såsom
bekant, löst i Finland, och i viss mån äfven i åtskilliga delar al’
vårt eget land. Men i stort sedt stå våra landtbrukare ännu
rådlösa inför ogynnsamt bärgningsväder, och tiotal millioners värde
förstöres under dylika är. I »et är besynnerligt att sä skall få
fortfara, men det finnes säkerligen icke den minsta förhoppning om en
förändring härutinnan till det bättre.
Mjölkproduktionen. Den genomsnittliga mjölkafkastningen pr
mjölkande ko i vårt lnnd uppskattades vid midten af 1870-talet till
vid pass 1,200 kilogram årligen. Ar 1905 beräknades motsvarande
siffra utgöra 1,891 kilogram, och i närvarande stund anses den ha
hunnit till 2,000 kilogram, eller kanske något däröfver. Till
dessa utan tvifvel för värt land synnerligen vackra resultat hafva
bidragit dels rikligare och i viss mån rationellare utfodring, dels
införandet af mjölkrikare kreatursraser.
1 fråga om utfodringen har man dock under senare tider blifvit
något mera betänksam, enär det ensidigt drifna syftet att höja
mjölkafkastningen synes ha inverkat ganska menligt på
kreatursstockens hälsostånd. Man har kommit under fuud med, att den
organiska naturen dock icke i längden låter sig behandlas efter
alldeles samma principer som den oorganiska.
Äfven i fråga om rasfürädlingm erkänner man nu, att
väsentliga misstag blifvit begångna. När detta arbete upptogs i vårt
land, började man, på äkta svenskt sätt, med att utdöma våra
inhemska raser och att söka i stor utsträckning ersätta dem med
importerade nya. Betydelsen af att vara egna raser under årtusenden
vunnit den rätta anpassningen till landets naturförhållanden och
klimat, förbisågs helt och hållet. De nya raserna kunna, belt
naturligt. ännu icke på länge hinna till denna fulla anpassning, och
äfven liär har följden blifvit sjukdomar och andra förluster, —
alldeles oafsedt kostnaderna för de mänga helt misslyckade försöken.
Först pä de senare ären har man sökt bevara och utveckla i första
rummet våra gamla svenska kostammar. Mångenstädes i vart land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
