Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
780
E.MIGRATtONSUTREDNINHEN.
BETÄNKANDE.
lif vara en både positiv och negativ olägenhet af svaraste art, är lätt
att inse; i en historik öfver utvandringsperiodens näringslif kan detta
faktum icke gärna förbigås. Först genom en efter moderna,
vidsynta affärsprinciper förvaltad nationalbank erhåller vårt svenska
näringslif den erforderliga ryggraden. Under de senaste åren ha ju
ocksä förhållandena i detta fall förändrats väsentligt till det bättre.
Under de mångåriga striderna om sedelutgifningsrätten torde
man ieke alltid hafva gjort våra enskilda banker full rättvisa. Vi
återgifva ett uttalande af den redan nägra gånger citerade
signaturen Ave:
»Orn någonting till sin princip varit demokratiskt, är det väl de svenska
enskilda bankerna, som existerade genom sig själfva och genom dc garantier,
de lijödo de små kapitalen, uppsamlade dessa och gjorde dem fruktbärande,
icke allenast för sina egare utan äfven för den allmänna rörelsen. Med skäl
kan därför sägas, att de enskilda bankerna i Sverige ntlört en i högsta grad
vacker mission, om än detta till dato förbisctts och ännu icke nog erkännes.
Ty från 1850-talet och intill senare tid mottogo de äfven de minsta kapital,
garanterade deras ägare all förlust och lånade ut kapitalet där det behöfdes,
därigenom möjliggörande uppkomsten af industrier och affärer af alla slag:
järnvägsanläggningar, sjöfart, landtbruk, bergverk, penningetransaktioner, med
ett ord: allt, som bidrager till ett lands välstånd och ekonomiska utveckling.
’Genom dessa banker har man därför i vårt land mindre känt bristen på
verkligt kapital, i det. att samma lilla kraftkälla användts både att
åstadkomma räntor pä kapital och som industriell drifkraft.»
Om denna framställning i hufvudsak torde fä anses riktig, kan
dock å andra sidan ej förnekas, att våra enskilda banker ofta nog
varit ödesdigra för våra jon/brukare. Lättheten att fä lån frestade
dessa, — såsom i värt land alltid är vanligt, — men dylika korta
papper lämpade sig knappast för idkare af jordbruksnäringen, helst
räntorna gemenligen voro höga. På många ställen i vårt lahd, t. ex.
i Dalsland, klagas öfver, att de enskilda bankerna utöfvat ett
ruinerande inflytande å de smärre hemmansägarnc. Än i dag rader nog,
såsom under en föregående afdelning visats, stort behof af lämpligare
kreditformer för våra jordbrukare.
1 Bilaga XIX. sid. (>2, har Handelskammaren i Gäfle framställt
en allmän kritik af våra bankers affärspolitik. Såsom icke fackman,
kan jag endast hänskjuta denna kritik till sakkunniges granskning.
I tabellen å sid. 781 ha vi meddelat ett sammandrag af våra
bankers utelöpande sedelmängd, frän 1834 till 1912, hvarom se
anmärkningen a samma sida. Slutsummorna äro redan meddelade i
Tab. 45, sid. löt här ofvan. För sistnämnda tabell hade i det uppsatta
arket ett utrymme reserverats, som emellertid befanns för knappt;
detta är orsaken till, att detaljerna nu upptagas här i stället.
Det torde lä anses såsom ett talande intyg om, huru obearbetad
vart lands ekonomiska historia är, att tabellen å nästa sida, med sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
