Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
884
EMIflll ATIONSUTREDNIXQ EX. BETÄNKANDE.
Man säger icke så sällan: om emigranten arbetat lika flitigt ocli
energiskt hemma som i Amerika, skulle ban blifvit förmögen äfven
här. Detta är, om det är tänkt såsom allmän regel, helt enkelt osant;
och den som talar så, vet att det är osant, om ban blott vill sätta
sig fullt in i saken. Att en eller annan hemkommen
svensk-amerikan säger detsamma, bevisar heller intet, ty mot hvar och en som
talar så, finnas tiotusen som med öfvertygelse säga motsatsen.
Och man behöfver endast tänka sig in uti, hvilka möjligheterna
äro här i Sverige och hvilka de äro i Amerika, för att få klart för
sig hvem som har rätt.
Dragningskrafton på de hemmavarande från svenskarne i Amerika
är omätligt stor, och troligen för närvarande den kraftigaste orsaken
bland alla till emigrationens fortgång. Vi göra oss icke någon riktig
föreställning om, huru noga man i våra bondgårdar och torparestugor
känner konjunkturer och öfriga förhållanden i Amerika, oeh huru
okunnig man är om allt som rör Sverige. Amerika är nästan det
rätta hemlandet, Sverige främlingslandet. Efter pastorsämbetet i en
af Hallands församlingar återgifva vi följande, ur dess skrifvelse till
Emigrationsutrc In ingen den 28 juli 1908:’
»Jag vill anföra ett exempel pä, huru nära man numera tycker att
Amerika är. En från cn församling i Västergötland, där jag tjänstgjort,
utflyttad dog i Amerika. Fadern eller modern kom ock anmälde dödsfallet,
som om den aflidne hört till församlingen, och begärde att tacksägelse skulle
läsas och själaringning ske, såsom det brukades där. Jag svarade att, enär
den aflidne icke hörde till församlingen, detta icke kunde ske, och för att
göra saken tydlig tillade jag: »om ban flyttat till Göteborg och dött dilr, icke
hade ni dä ausctt, att här skulle gjorts tacksägelse ocb ringts?» »Nej i, svarades
det, »det är cn annan sak, sa långt borta som i Göteborg!»
Mycket utförligt ha dessa förhållanden belysts af Gerhard
Magnusson, i hans undersökningar från Jösse härad i Värmland,® och
vi återgifva här denna hans skildriug i dess helhet:
»Går nian in i en stuga för alt fä se hur bonden har det, och för att fa
böra hans mening om emigrationsspörsmålet, sa bör man icke vara öfverraskad
af att höra att ban har några eller alla sina barn i Amerika. Tvärtom finner
man snart att det knappt lönar mödan att söka upp någon gård där ingen
af de närmaste anhöriga är i Amerika. På byråarna finner man de
amerikanska porträtten af dem som reste sist, på väggarna hänga amerikanska
gruppfotografier af kanske 15—20 släktingar, som alla äro i D. S. A. Man
kan gä frän stuga till stuga och ständigt hitta dessa amerikanska porträtter
och en mängd amerikanskt kram. Här finner man cn lampskärm med någon
engelsk sentens; där hänger i gungstolen cn matta med månadernas namn pä
engelska och cn svensk-engelsk tillägnan frän dottern eller sonhustrun; där
pä skänken stå kulörta glas med guldkanter och »Fortune favörs the brave»
i snirklade bokstäfver; i stereoskopet på fönsterbordet finnes bland 42 bilder
endast 2 från Sverige, Jönköpings gamla tändsticksfabrik och Göta kanal,
1 Bilaga XVII, sid. 160. ,J Bilaga VIII, Jösse härad, sid. 82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
