Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Sockenbeskrifning - Gunnarskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. JöSSK HÄRAD. GUNNARSKOG.
Hl
föder dock upp kalfvar och säljer. 1 de sydvästra delarna af socknen
kar man jämförelsevis nära till järnvägen, sa att afsättningen till
( harlottenberg där kan lämna jordbruket en god hjälp. För smöret
betalas i ( ’harlottenberg 1-bo—2’ i o pr kg., för äggen 1 kr. tjoget.
Skummjölken användes för eget behof i hemmet och till kalfvar och
svin. Någon transport af mjölk till försäljning kan icke förekomma
från dessa, trakter, ty väglängderna äro för stora. Till
(’harlottenberg är vägen mellan l1/» oeh 2 mil och till Arvika c:a 3 mil.
Kreatursrasen är i dessa trakter en blandning af telemark,
ayrshire och finska. Skogsbete förekommer här. och just denna
blandning föder sig bäst, liten och närig» som den är. En sådan
ko mjölkar 10—11 liter om dagen.
För 40 år sedan funnos Hera bruk i Gunnarskog, och bönderna
körde då kol, järn och malm mellan Lyreds, Träskogs och Fredros
>ruk samt Kongsvinger. Det var småbönder som i allmänhet hade
dragare och togo körslor för bruken. »De gifte sig unga den tiden,
"ch de gräto när de inte tingo sin jordlott att bygga sin egen lilla
stuga på», sade en gammal man i djup rörelse. »Då de fingo
jordbiten, så röjde de och plöjde af lefvande lust, och de hade den
uppfattningen att de skulle söka tränga undan skogen och skaffa fram
»ker pä dess plats. Ilen nu lägger man ut dessa åkrar och sår
skng j,ji dem, precis som om det inte skulle finnas folk som vill ha
jord, och som om det. inte funnes skog tillräckligt ända».
Ar 1876 —78 köptes de första skogslotterna uppe i öfre <
tunnar-skog, och sedan har skogshandeln pågått oafbrutet..
En gammal man talade om förhållandena i Gunnarskog pa
60-talet. I >a arbetade man åt bruken för en dagspenning af 24 skilling
oeh för häst och karl högst 1 rdr 24 sk. Men så lefde nian
ändamålsenligare. Ett skålpund kaffe, som kostade 32 skilling, räckte da
1 månader, men nu förslår det ingenting. Socker till kaffet behöfde
n’an inte dä, men nu går det åt ett kg. i veckan.» — »Att bruken
lades ned vållade ingen kris, men nog var det mänga som reste till
Amerika af dem som förut haft sin utkomst genom bruken.»— När
bniken slutade, sä började man sköta jorden i stället», Oüh sä började
dessutom skogshandeln, så att bönderna tingo timmerkörning. Och
■len körningen förtjänade de mer pä än på körning och kolning ät
bruken.
Dessa biförtjänster pä skogen ha naturligen icke minskats under
-’•nare tider, utan snarare tvärtom. Bolagens jord- och skogsförvärf
bar pågått med kraftig fart.....b deras trämassefabriker sluka kolos-
s"la massor af skogen. Böndernas biförtjänster inom (runnarskogs
s°ckßn äro timmerhuggning frän oktober till vintern öfver samt
flottning frun april och till hösten. (Ifriga tiden på aret har man arbete
Vld bruken i de orter, där dessa ligga i närheten. Mau är endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
