Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Den nuvaraude emigrationen; dess orsaker och förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. SöND ALS, NORD ALS OCH VALBO HÄRADER.
89
att ban tjänade pengar i Amerika än giek på heden oeh exercerade
till ingen nytta. I hvarje fall skulle fadern bli ensam på hemmanet,
hvilket ban var tvungen öfverlämna till en brukare, om ej den andre
sonen, hvilken redan förut befann sig i Amerika, ville återvända.
Särskildt är missnöjet skarpt öfver den alltför knappa aflöningen
under värnpliktstiden, hvilken omöjligen kan räcka till för de extra
utgifter, som beväringen ser sig nödsakad att göra. En böjning af
dagpenningen, det betonades enstämmigt, skulle göra ofantligt mycket,
att aflägsna den djupt rotade motvilja mot värnplikten
befogad eller obefogad — som för närvarande är hos
allmogebefolkningen allmänt förhärskande.
Det problem, som för föreliggande undersökning städse stått i
förgrunden, har varit att utröna de speciella orsaker, som för dessa
bygders vidkommande kunna tjäna att förklara den starka
utvandring, som härifrån försiggått och alltjämnt fortgår. Det har därvid
haft sitt särskilda intresse att se emigrationsfrägans uppkomst och
utveckling i ett område af sä enhetlig och utpräglad
jordbrukska-raktär som detta. Till sina ekonomiska och sociala förutsättningar
har bela problemet därigenom framstått mera renodladt och
förenklad! Vi ha sett hur folkmängdens kraftiga tillväxt under
1800-lalets förra hälft på det allra närmaste sammanhängde med
jordbrukets hastiga uppsving under samma tid. Vi ha sedan kunnat
•akttaga hur folktillväxtens stagnation och aftagande hade sin
motsva-righet i jordbruksnäringens tillbakagång och hur slutligen 1880-talets
genomgripande jordbrukskris var samtidig med en sällspord! stark
folkminskning. Vill man söka en särskild förklaring till att
utvandringen från dessa tre härader nätt en så oerhörd styrka, är det
emellertid ej nog att blott peka på att jordbrukskrisen här
framträdt med mera förödande verkningar än på de flesta andra håll,
utan man får äfven komma ihåg, att, befolkningens vara eller icke
Vara härstädes sä uteslutande varit just beroende af jordbruket som enda
näringskälla. I>e möjligheter till utkomst, som i andra trakter
kunnat beredas befolkningen geuom förefintlig industriell verksamhet,
ba ej här varit förhanden, och hvad denna brist betydt framgår
endast sä. mycket tydligare af de iakttagelser man kunnat göra ä de
fåtaliga härvarande industriorterna, där åtminstone en del af de
folkelement, som annorstädes svårast blifvit härjade af emigrationen,
förmått h alla sig kvar. Det totala och hastiga försvinnandet af de
obesutna folkklasserna (torpare och backstugusittare), som numera är
att anteckna som ett i dessa bygder af utvandringen i det allra
närmaste redan fullbordadt resultat, torde i ej ringa mån fa tillskrifvas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
