Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VÄNE, FLUNDRE, BJÄRKE OCH ALE HÄRADER af Ruben Mattson - Industrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii. v.’iNK, flundre, bjarke oc1i ale härader.
industrien liar nog också bidragit till att göra förhållandena bättre
lör de kvarvarande jordbruksarbetarna, särskildt statarna,
Trollhättans industri utgöres framförallt af de båda stora
verkstäderna Nydqvist & Holms verkstad ocli (Jullöfors bruk. Dessa
sysselsätta resp. 1,100 och 600 arbetare. Af fabriker af betydenhet
nnnas för öfrigt: ett pappersbruk med 70 arbetare, ett oljeslageri,
ett elektriskt smältverk för zink samt en kakelfabrik, hvardera
sysselsättande 30 à 10 arbetare. Af samhällets 2,000 industriarbetare kan
pa grund af ä fabrikerna erhållna uppgifter nära hälften, eller ungefär
•"’(), anses vara Iran andra trakter infivtta.dejordbruksarbetare. Om
tör det återstående tusentalet arbetare förutsattes samma proportion,
s°m uppgifvits från Nydqvist. A. Holms verkstad, skulle ungefär 150
kunna antagas hafva varit yrkes- eller industriarbetare frän annat
’•all. De återstående *50 arbetarna kunna antagas vara söner till
förutvarande arbetare i Trollhättan. Af bela arbetarestammen vid
de nämnda verkstäderna uppgåfvos blott ett 10-tal vara
hemmans-ägaresöner. Äfven om denna siffra är för lag, visar den dock
riktigheten af det ofvan gjorda uttalandet angaende hem
mansägare-söners obenägenhet att taga anställning som industriarbetare. I en
al verkstäderna uppgåfvos de arbetare, som förr sysslat med
jordbruk, mest användas vid s. k. utarbeten, medan för de viktigaste
arbetena användas de, som allt sedan unga ar (I I är) varit i
verkstadens tjänst. Dessa arbetare uppgåfvos i de Hesta fall vara söner till
förutvarande arbetare vid samma verkstad.
För kvinnlig arbetskraft linnes ingen industri annat än en
halni-hylseläbrik med K arbeterskor; samma antal sysselsättes af
pappersbruket. De flesta af arbetarnas döttrar stanna kvar i hemmen utan
att där vara till någon särskild nytta. Pä grund af den anda, som
rader bland samhällets kvinnliga befolkning, att döma af mänga
samstämmiga vittnesbörd, skulle det därför vara af stor betydelse,
°m en »komplementär industri kunde komma till stånd i
Trollhättan. En sådan skulle möjligtvis i någon mån hindra det
upplysningsarbete, som tagit sig uttryck i skolkök o. d., men skulle
helt säkert genom att motverka den nuvarande sysslolösheten vara
till stor nytta.
Arbetarnas löner hafva pa det hela taget varit laga (à
verkstaden medeltimpris 28 öre t. ex.), sa att inkomsterna hafva nog för
mangen endast nätt oeh jämt räckt till. Den af arbetarna vid
kraftstationsbygget igångsatta lönerörelsen kommer antagligen att
medföra en höjning äfven för ortens fabriksarbetare. Oaktadt de
ekonomiska svårigheter, som arbetarna dragits med, har dock en bel mängd
af dem kunnat afhjälpa den i samhället rådande bostadsnöden genom
att uppföra eget hus eller ingå i en bostadsförening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
