Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Emigration och befolkningsrörelse - Yttre konturer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6. ÖLAND. EMIGRATION OCH BEFOI.KNI NG3RÖRELSK.
37
framför allt, I > an mark och i någon mån Tyskland* — dels på grund af
det större antalet sjömän, som ingalunda alltid sökte sig till
Amerika, dels emedan arbetare och tjänstflickor togo plats i de båda
sistnämnda grannländerna. Så hade t. ex. 10 % af utvandrarne från
liunstens härad under åren 1 K* 1—85 icke Amerika som mål. Af
emigranter från Glömminge och Algutsrums socknar under 1870-talet
sökte sig öfver fjärdedelen till europeiska länder och Australien.
Under 1890-talet utgjorde dylika emigranter 2 de 98 procenten
styrde kosan till Amerika.
Emigrationen har träffat öns olika delar tämligen jämnt. De
skiljaktigheter, som äro anmärkningsvärda, skola framhållas sedan.
Dock bör anmärkas, att östkusten under 1880-talet led mest af
densamma, men att utvandringen numer är lifligast från norra Öland
och därifrån är starkare än den någonsin varit.
Immigranternas antal har för tidsskedet 1881 1907 utgjort
2,88<i, eller icke V* af de utvandrades. Alltsedan 1890-talet har
proportionen mellan återinvandrare och utvandrare varit någorlunda konstant,
eller 1 : ;i. Mot en ölänning som återkommer, stanna således två för
alltid borta.
I förhållande till emigrationen har under det nämnda tidsskedet
ölänningens öfverflyttning till fasta landet varit mindre betydande,
ehuru i och för sig ganska anmärkningsvärd, liksom också
fastlands-bor i synnerhet på sista tiden i icke obetydligt antal flyttat in till
ön. I detta folkntbyte drog emellertid Öland det kortaste strået
under perioden 1881 1900, dä fastlandet fick mottaga nära 3,800
personer flere än det aflämnade till ön (se Tabell 3).
Häri har ett märkligt omslag inträffat under 1900-talet, sä
att Öland har att anteckna en liten vinst på några och 30 personer
af denna inrikes omflyttning. Denna ställer sig för de olika
decennierna på följande sätt:
Åren 188]-1890.............._ 2 019
• 1891-1900 ..............— 1,748
» 1901—1907 ...............+ 36
Det lifligaste folkhytet. med fastlandet har, som på förband kunde
förmodas, västkusten visat. En massa skåningar finnas i de
bördigaste socknarna i sydväst, smålänningar och blekingar utgöra
hufvudmassan af arbetarestan i men vid Degerhamn; smålänningar träffas som
jordbrukare, drängar och arbetare litet hvarstans pä ön. När
ölän-ningen flyttat till fastlandet, har han nästan undantagslöst sökt sig
till städerna, ett karaktäristiskt förhållande, hvars orsaker senare skola
beröras.
Den sammanlagda förlusten af folkbytet med det Öfriga Sverige
och med utlandet framgår af Tabell 4. Vi se af densamma, huru
Oland allt ifrån 1840-talet bar att uppvisa liera utflyttade än inflyt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
