Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En önskan, som besjälar hvarje frisk och sund människa, är att komma fram
i arbetet och att genom iakttagelser och kraft förbättra sina handlag och sin
arbetsförmåga samt härför erhålla belöning både i inre medvetande och i ökad
förtjänst för ett störro och bättre utfördt arbete. Men ät sådana säges det
på mångfaldiga sätt: »Arbeta ej mer än de andra, ty då förstör du inkomsten
för dem. Alla skola arbeta lika mycket, hafva lika stora förtjänster,
oberoende af arbete på timme eller ackord, pä duglighet eller ålder.»
För att förverkliga dessa likst&llighetssträfvanden torde, huru otroligt det
än låter, förbnd från en del fackföreningar hafva utgått att vid ackordsarbete
lämna mer än ett visst arbetsmått, och måttet har ställts så lågt, att ej
skälig inkomst erhållits, i afsikt att nya kraf på ökad aflOning skulle kunna
framställas efter hela linjen. På många ställen hafva utsetts
fackföreningsmedlemmar med uppgift att i arbetet kontrollera sina kamrater, att ej den
ene arbetar mer än den andra. Ja, förföljelser hafva anordnats mot dem
som dristat sig lämna större arbetsprestation än de öfriga.
På sådana ställeu, där arbetsgifvaren genom ökad tillsyn skärpt
kontrollen af arbetsprestationerna, hafva strejker anordnats med fordringar från
ar-betarne om deras afsked, som utöfvat den nödiga kontrollen. På sådant sätt
har ett ständigt småkrig förts mot den inom alla andra industriland erkända
önskvärdheten af arbetsintensitetens ökning såsom en oafvislig faktor för ökad
arbetsförtjänst. I vårt land har det gått sä, att arbetsförtjänsten ökats, medan
arbetsintensiteten nedbringats.
Sådana sträfvanden kunna icke väcka sympati för arbetarnes sak utan
måste tvärtom uppfattas såsom en bidragande orsak till svårigheter för
betalandet af arbetets fulla värde, vållad utaf arbetarne själfva, till skada för
både arbetsgifvare och arbetare, och lära helt visst ej bidraga till sådan
trefnad och lugn som den redbare arbetaren bör äga rätt att fordra lika väl
som arbetsgifvaren. Är det då underligt, att det ej är ett enstaka exempel,
att den unge arbetaren ej finner sig i dessa olidliga förhållanden utan söker
sig bort till andra länder, där sundare asikter trifvas?
Den fara, för hvilken de nu angifna förfaringssätten ntsätta vår industri,
är uppenbar och naturligtvis störst för dc grenar af industrien, som hafva att
inom eller utom landet konkurrera med utlandet.
Möjligheterna till framkallande af bättre förhållanden härntinnan ligga
gifvetvis i uppfostran och undervisning, en undervisning som går ut på att
öfvertyga om den enskildes plikter mot det hela och om betydelsen och
värdet äfven för individen själi af ett arbete inom hemlandets gränser.
En bidragande orsak till emigrationen, visserligen ej direkt utan djupt
liggande, men därför ej mindre viktig, är den uppfostran och de lärdomar,
som gifvas den arbetande klassens ungdom i vära folkskolor.
För det första går barnens uppfostran i dessa ej i den allmänt praktiska
riktning som den borde gå. Största vikten lägges på de teoretiska
kunskaperna. För det andra tages allt för stor hänsyn till den förståndsmässiga
bildningen, som blir ytlig och ej tränger till djupet, så att den för hela lifvet
så ytterst betydelsefulla daningen af moral och karaktär får stå tillbaka.
För det tredje åsidosättes alldeles meddelandet af kunskaper i
nationalekonomiska ting, och till sist, men kanske viktigast af allt, få barnen ej tillräcklig
kännedom om att de äga ett fosterland, för hvilkot det är vårdt att göra
uppoffringar och hvilket äger alla förutsättningar att skaffa bröd och utkomst
åt såväl det antal människor, som landet nu äger, som åt en vida större
mängd, om sä funnes. Undervisningen skulle ställas sä, att barnen finge
verklig känsla för fosterlandet och lärde sig att uppskatta och älska detsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
