Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komsten af större samhällen och tilltalande egna hem bereda större villmåga.1)
— Hvad nian emellertid fruktar är en latifundiebildning, ty skogsindustrierna
måste ha egna skogar, som bereda dem nödig säkerhot att nedlägga erforderligt
kapital och fä goda arbetare, och likt alla andra industrier maste skogsbrukets
gå i stort.2) Utan egna skogar kunna ej heller de förädlingsföretag och
biindustrier nppstä, som iiro så naturliga för en så omfattande
råvaruproduktion som skogsbruket. För närvarande finnes intet enda sågverk, grundadt
på köptimmer, som har någon nämnvärd förädlingsanläggning. Ej heller kan
nödig säkerhet beredas egnahemsanläggniugar vid ett tillfälligt företag utan
egna skogar. Om en egnahemskoloni uppvuxit kring ett sågverk eller annan
skogsindustriell fabrik, och denna en vacker dag inåste stanna sin drift, stå
ju dessa med möda och försakelse uppbyggda egna hem med ens nästan
värdelösa. Latifundiebildning i dess skadliga bemärkelse kan ej vara tal om här,
dels emedan den visat menliga följder endast inom åkerbruket, dels emedan
det här i de flesta fall är bolag, d. v. s. flera personer, som äga jorden.
Felaktigt nog betraktar man emellertid Norrlands mark såsom blott ännu obruten
åker. Man bör dock ej motarbeta industrien endast för dess storleks skull,
åtminstone ej de på skog grundade mer än andra. — Politiskt och kommunalt
sedt finnas numera ej heller några betänkligheter, då ju fr. o. m. nästa
år I arbetare kunna rösta ikull det mäktigaste bolag, enligt nya
rösträttsordningen.
Ekonomiskt sedt mäste man frapperas öfver de stora fördelar skogsbruket
erbjuder. Ej nog med att det kan hålla all mark produktiv. Dess jordränta
är också ung. 5 ggr så stor som landtbrukets, d. v. s. det förräntar nedlagda
pengar ung. 5 ggr sä bra. Härtill lämnar jordbruket blott ungefär 2’ ji%
i bästa fall i Norrland, alltså under gränsen för det tillåtna.3) Detta vill
jag i kalkylerna söka visa. Den ena är bestyrkt af en disponent vid ett
sågverk, den andra af en norrländsk agronom, i hufvudsak.
Orsaken till dessa märkliga förhållanden har man att söka dels i
prisrörelserna/) dels i kommunikationernas utveckling.5) Att jordbruket ännu i
dag ekonomiskt lofordas i Norrland, torde mycket bero på att man ej jämfört
det norrländska jordbruket mod det norrländska skogsbruket utan med
sydsvenskt åkerbruk, hvarvid man funnit ett ganska godt resultat om man ej
haft för stora anspråk utan företagit en grundlig reduktion med hänsyn till
det nordliga läget.
Såväl Norrlands jordbruk som dess skogsbruk måste emellertid jämföras
inom Norrland själft, som har helt andra betingelser än det öfriga Sverige.
De geologiska förutsättningarna tala afgjordt för skogsbruk i Norrland, men ej
‘) Genom att sälja ifräln egnaliomsliigenhctor ät skogs- och industriarbetarna,
odlingsjord tillräckligt stor for att inom gärdesgSxden kuuna föda ett par kor eller
en häst, elter motsvarunde uppdelning af redan befintlig åkerjord, skulle Norrland
säkerligen älven inåt landet bli befolkadt tätare genom skogsbruk än genom åkerbruk såsom
modernäring. Afvon i småbrnksform kräfver jordbruket nämligen större areal oeh
bättre odtingsjord, alldenstund åkern här skall vara ilen linfvndsakligaste födkroken,
om ej rent af den enda.
!) Med nuvarande sannolika produktionsförmåga hos våra skogar — 1,2 kbm.
pr har — fordras c:a 180,000 har skogsmark för don minsta ändamålsenliga
förädlings-auläggning af en såg med hyfleri om 15,000 stds, kolugn om 10,000 läster och
trämasse-sulfitfabrik om 10,000 tons.
D) 3# Ur ju den gängse räntefoten på statspapper et*, ocli därmed minimum.
*) Skogsbruksproduktemas marknadspris ka stigit ung. 50 på sista 35 åren,
enligt «Sveriges land oeh folk> och nppgifter från Svenska Trävarnexportföreningcn,
nnder det att jordbruksprodukternas genomsnittsmarkegångspris tor Sverige på samma
tid ökats endast med 30$, enligt Statistiska Centralbyråns borättelser.
s) Härigenom har naturligtvis niarkcgångspriset på spannmål oeh andra
llfsförnöden-heter nedgått för Norrland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
