Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utvecklingen i olika landsdelar. 63
Tab. f,. Hela den, jordbruksidkande befolkningens sammansättning 1795—1800
och 1870—1900. Stockholms. Upsala och Södermanlands län.
År. A)
Bondeklassen. 11)
Tor-parek lassen. C)
Backstuga- o.
inhyses-klas-serna. Dl
Tjän-steklas-seu. Kl Hela (leu
jord-hrnks-idkande befolkningen. A) i % af E). B) i % af E). C) i « af E). ])) i % af E).
1795 102,662 40.476 18,386 44.133 205,656 49-8 197 8-D 21 f»
1KD0 . . 103,1)70 41,257 19,018 45,624 209,569 494 197 91 •Jl-8
Medeltal:
1795/1800 . . 103,ll)ö 40,867 18,702 44,878 207,613 497 19 7 9-0 äi-t;
1870 .... 96.032 39.693 22,836 66,527 225.088 42-7 17-6 10 1 29T>
ISKO . . 97.271 38,734 16,130 69,945 222.130 43-8 17-4 7» 31-5 1
1890 102,081 34.942 14.198 85.913 237.134 43-1 14 7 Ho 36-2
1900 103,198 81,641 16,578 79,277 230,694 •14 7 13-7 7-2 3-11
Medeltal:
1870/1900 . . 99,645 36,265 17,436 75,416 228,762 4*1’5 159 7* c 33 o
torparcklassen betraktas i (less helhet. 171)5—1800 var nämligen
procent-siffran för torparcklassen inom mälarelänen 1!)’? %, men inom hela riket
13‘8 %. Under loppet af 1800-talet bar emellertid denna skiljaktighet allt
mera minskats; 1870 1900 var procenten för de tre mälareläncn 15-a %,
och riksmodelprocenteu 15’o Torpareklassens minskning i mälarclänen1)
under förra hälften af 1800-talet bar tydligen förorsakat denna utjämning.
Den relativa fataligheten i mälareläncn af hufvudpersoner af
backstugu-och itihysesklasserna visar sig väl icke i äldre, men dock i senare tid gälla,
äfven när dessa klasser betraktas i deras helhet. Medan nämligen 1795—
1800 procenten för dem var inom mälarclänen 9’o och inom riket i dess
helhet 10’3 f», si hade 1870—1900 procenten för de tre länen sjunkit till
7-f> %, men för riket stigit till 14‘2 %.
Mycket anmärkningsvärd är tjänsteklassens utveckling uti de nu
behandlade länen. 1795—1800 uppgick denna klass till 21*6 % af hela den i
jordbruket sysselsatta folkmängden i dessa län, under det att motsvarande
procentsiffra för hela riket var 15•5 •/,. Tjänsteklassen var således i
mälare-läneu redan i äldre tid proeentiskt talrik. Under loppet af 1800-talet har
nu detta förhållande utomordentligt skärpts, i det att tjänsteklassen under
perioden 1870—1900 hade stigit till i medeltal 33’o % af den i jordbruket
sysselsatta folkmängden, allt under det att proccntsiffran för hela riket
sjunkit till 15"8 Därvid får dock gifvetvis icke förbises, att 1870—1900
statare- och daglönareklasscrna äro sammanräknade med tjänstehjonen, under
det att dessa klasser saknades i slutet af 1700-talet. Tjänsteklassens andel
i procent af hela den jordbruksidkande befolkningen är emellertid numera
mera än dubbelt sä stor inom mälarelänen som inom riket i genomsnitt.
Västmanlands län.
Om det ock kan förutses att utvecklingen inom Västmanlands län har
visat likhet med utvecklingen inom de ofvan behandlade tre mälarelänen, är
det dock lämpligt att behandla detta län för sig, särskildt på grund däraf att
en större del af länet har karaktär af bergslag.
Jtr »l<l. 58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
