Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riket i genomsnitt;1) bondeklassens t. o. m. absoluta numerär gick
därjämte tillbaka2) och dess redan under 1700-talet förefintliga
under-talighet i förhållande till de öfriga kategorierna af allmogen blef
en allt mera markerad företeelse. Samtidigt tillväxte den lösa
tjänsteklassen (d. v. s. statare-, daglönare- samt dräng- och
pigklas-serna) starkare än hvad fallet var inom riket i genomsnitt, sä att
dess procentiska andel af jordbruksbefolkningen högst betydligt
ökades. 1 olikhet med denna utveckling, som i viss, ehuru mindre
utpräglad grad förekom äfven i de sydsvenska provinserna, gick
utvecklingen i Småland och Västsverige samt Norrland. Där sjönk
väl äfven i allmänhet bondeklassens procentiska andel af
jordbruksbefolkningen3), men dock icke sä starkt som inom det förra området;
bondeklassens absoluta numerär ökades, ehuru visserligen väsentligt
långsammare, än torpare-, backstugu- och in hysesk lasser nas;
tjänste-klassens absoluta numerär ökades visserligen äfven, men dess
procentiska andel af jordbruksbefolkningen var oförändrad eller minskades.
Redan i äldre tider synas Mälareprovinserna och Östergötland
äfvensom de sydsvenska provinserna hafva haft en agrarisk struktur
af mera plutokratisk karaktär än det öfriga rikets. Tjänsteklassen,
som da utgjordes uteslutande af dräng- och pigklassen, synes
nämligen i dessa provinser hafva varit talrikare i förhållande till
bondeklassen än hvad fallet var inom andra landsdelar. Åtminstone hafva
vi funnit, att så var förhållandet vid sintet af 1700-talet. Hade det
varit möjligt att föra undersökningen längre tillbaka, så hade
emellertid samma förhållande sannolikt kunnat iakttagas. Dock
voro skiljaktigheterna under denna äldre tid icke alltför betydande.
Betrakta vi nu den efterföljande utvecklingen. Tidsskedet från
midten af det 18:de århundradet till 1860-talet bildar den
märkligaste, hitintills förekomna epoken i den svenska landsbygdens
historia. Tager man en något längre tillbaka liggande tidpunkt som
utgångspunkt, så kan såsom förut blifvit anmärkt sägas, att
uppkomsten af de stora sociala bildningar, som hafva utgjorts af torpare-,
backstugu-, inhyses-, statare- och daglönareklasserna, helt och hållet
faller inom detta tidsskede. Under trycket af folkökningen
frampressades dessa landsbygdens underklasser och tillväxte med en
utomordentlig häftighet, medan bondeklassens tillväxt var långt ringare.
Vi hafva förut funnit, att tillväxten inom olika delar af riket af dessa
olika kategorier af jordbruksbefolkningen delvis bestämdes af de
demografiska egendomligheterna hos de tre hufvudområdena, delvis af
agrariska förhållanden. Nu har till sist framgått, att under denna
utveckling det östra hufvudområdets mera plutokratiska karaktär,
såväl absolut sedt som vid jämförelse med västra och norra Sverige,
blifvit en allt mera framträdande företeelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
