Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professor D:r Gustaf F. Steffen, Göteborg - I. Den italienska utvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
70 E M10 RATIONSCT REDNINGEN. BILAGA XVIII. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
pression», hvarigenom en del både ekonomiska och kulturella
förhållanden försämrats samt landets allmänna ekonomiska läge förblifvit
lika otillfredsställande som tillförne. På emigrationens kreditsida
måste främst anföras, att för landtarbetaren börjat, ien ekonomisk
och moralisk emancipation från hans ekonomiska och moraliska
underkastelse under de högre klasserna». Otvifvelaktigt äro
laudt-arbetarne nu i stånd att lifnära sig något bättre än förut och ha
börjat ana att okunnighet och obildning äro hinder i kampen
fölen bättre framtid, men det har ännu icke öppnat sig några utsikter
för dem att i hemlandet vinna en ekonomisk ställning, som innebär
ekonomiskt oberoende och välstånd eller ens hopp om ett stadigt
ekonomiskt framåtskridande.
De sociala och ekonomiska förhållanden — hvilka de nu inför
en tillräckligt grundlig och oförskräckt forskning må visa sig vara —
som beröfvade landtbefolkningen möjligheten att arbeta sig upp ur
fattigdomen, innan emigrationen tog fart, de äro synbarligen lika
verksamma nu, sedan emigrationen fört bort en tredjedel af
befolkningen. Emigrationens yttersta orsaker ha icke berörts af
emigrationen — och ha äfven sberörtsi mycket litet af de italienska
forskare, som vi här haft tillftllle att följa.
Icke dess mindre gå de framställda reformförslagen[1] i
hufvudsak ut på att genom statsingripande och statlig saint kommunal
organisation göra åtkomsten och uppodlingen åfjord lättare
för landtarbetarne än under hittillsvarande förhållanden varit
fallet. Man föreslår grundandet af ett Istituto Fondiario Calabresc
per gli emigrant i — ett kreditinstitut med ändamål att köpa jord,
dela upp den i småbruksiägenheter och utrusta dessa med byggnader
och meliorationer samt att sälja lägenheterna företrädesvis till
återvändande emigranter på för dessa möjligast fördelaktiga och trygga villkor.
Man synes likväl icke hunnit synnerligen långt med de hithörande
ideerna och undersökningarna i Italien. Ràdvillheten är ännu
lor-härskande. och det förefaller icke som mod och god vilja funnes
tillräckligt för den stora och öfvermåttan betydelsefulla uppgift, som
här väntar på att tagas om hand. Det är karaktäristiskt, att den stora
undersökningen om »agrarfrågan och emigrationen i Kalabrien» i
själfva verket ger oss ganska litet djupare insikt i såväl
latifnndie-bushållningens som den medelstora jordegendomens väsen och
verkningar i Kalabrien. Problemet om den privata jordegendomens
former och ekonomiska verkningssätt är behandladt ur hufvudsakligen
rent formella juridiska synpunkter på knappt 100 af verkets 000
sidor, under det att tekniska och ekonomiska företeelser, som ha
ganska litet och aflägset med emigrationen att skaffa, fylla mer än
hälften af den digra volymen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
