Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSSTATEN’.
87
anledningen till emigration. Dock anser jag, att da möjligheten till inkomst
vid lika arbete ej är relativt mindre här än i främmande land, äfven andra
omständigheter i ej ringa grad inverka, nämligen — frånsedt sädana, af
socialpolitisk art — bristen på egna hem. Många gånger har jag af emigrerande
unga arbetare hört. att just omöjligheten att la ett eget. hem förorsakat dem
att lämna landet. Huruvida utsikterna därtill äro större på andra sidan
Atlanten, känner jag ej. Att döma af samtal jag haft med hemvändande
amerikanare, äro förhållandena där långt ifrån odeladt gynnsamma. Dessa
immigranter, hvilka under sista ären betydligt ökat i antal, utgöra genom
sitt varnande exempel och genom sina upplysningar ott godt arbete tili att
bevara folket här hemma, och jag tror att ett systematiskt ordnadt sådant
arbete uti press och möjligen föredrag skulle verka öfverraskande godt, då
säkerligen kunskap om arbetareförhållandena i Norra Amerika skulle afhålla en
bel del folk frän emigration.
Grangärde den fi april 1908.
Gösta Englund.
Härjedalens revir. Mellersta Norrlands distrikt.
Beträffande jordbruket i Norrlands skogstrakter har jag funnit, att detta
lämnar mycket öfrigt att önska i anseende till den afkastning detsamma gifver
sin utöfvare, beroende icke därpå att klimatet härför är ogynnsammare än i
sydligare belägna trakter, utan fast mera på det sätt, hvarpå bela affären
skötes. Under för handen varande förhållanden tvingas jordbrukaren, till föga
fromma för sin egendoms skötsel, att för sin existens söka erhålla förtjänster
under den tid, då jordbruksarbetet ej direkt tager lians krafter i anspråk,
<1. v. s. under vinter- och vårmånaderna, och närmast ligger då till hands
skogsarbetet med timmerutdrifning. Antalet af hemmansägare, som hafva egen
skog att drifva, är synnerligen litet, och i de allra flesta fall är bonden öller
lägenhetsinnehafvaren hänvisad till att antingen, sedan erforderlig borgen
anskaffats, inköpa en af Kronan eller enskilda salubjuden virkespost, hvilken
da utdrifves och till bugade spekulanter försäljes, eller ock att åtaga sig
limmerdrifning för något virkesägande bolag. 1 båda fallen är affären
synnerligen vansklig, och det ekonomiska utbytet, till följd af den stora konkurrensen
härvidlag, oftast klent.
I midten af förra århundradet och i synnerhet på 1850- och 60-talen,
äfvensom senare, försåldes till bolag och enskilda spekulanter afvcrkningsrätten
till ofantliga skogssträckor på vanligtvis 50 är. 1 betraktande af då gällande
virkespriser och med hänsyn till radande förhållanden hvad angår flottning
och annat, kan knappast sägas att värdet i allmänhet beräknades för knappt,
men därigenom att priset på skogsprodukter sa enormt stegrades, flottledernas
reglering underlättade virkets afsättning och att säljarne (hemmansägarne) först
under skogarnes afverkning kommo till insikt om myckenheten och värdet af
det de mot en ringa penning afhändt sig, alstrades grämelse och missbelåtenhet
med rådande förhållanden. Så länge arbetsförtjänsterna i skogarne voro goda
och befolkningens behof små, förmärktes icke sä synnerligen stora ölägenheter,
men sedan en reaktion i nämnda förhållanden inträdt, efter det att i början
och midten af 1870-talet förtjänsterna med timmerdrifning stigit till en
alldeles abnorm höjd, och, till följd af den lätthet, tned hvilken penningar
förtjänades, bchofven stegrats, under det hågen för verkligt arbete i betänklig
grad aftagit, då först framträdde grämelsen och missnöjet, och befolkningen
började att i massor utvandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
