Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
står, kan ingen säga ati Wbarton är en
skrym-taie; detta är dock en tröst. Men allvarsamt,
Yivian, jag ernar ej skratta åt kärlek och
eng-lar; jag kan ännu rätt väl minnas den tid,
då jag kände ail t-ert s värmeri; men detta är
ixi förbi, alldeles borta; ärelystnaden är ingen
oäfven kur för kärleken. Mitt hufvud är i
denna stund så fullt af den nya billen vi
ämna föredraga i parlamentet, att Cupido
kunde förgäfves tömma sitt koger på mig. Se
här en ogenomtränglig sköld!11 tilläde han,
och svepte dervid omkring sig ett fulUryckt
exemplar af en parlamentsakt ’Kom,
Vivi-an, ni måste följa med oss till parlamentet,
och visa er vara en man.”
Yivian kände sig flat att hafva blifvit
uppläckt under skrifningen af en sonnett,
serde-les emedan det gaf Wbarton ett så rikt
ämne till skämt Han följde sällskapet till
underhuset, der Wbarton höll ett lysande tal.
Det vaon allmänt bifall. Yivian hänfördes
af strömmen till beundran för Wbartons
talang, emottog en bjudning att supera hos
honom, och tjusades af hans lediga ton såsom
värd och sällskapsman.
"Jag kan," länkte Vi vian, "njuta nöjet af
hans umgänge, utan alt missledas af hans
ton."
Lady Maria Yivian såg uppkomsten och
tillvexteo af denna förtro! iglie t, och var icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
