Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
önskan var att skrifva ursäktande svar och
lillkännage att hennes helsa ej tillät henn«
att emotlaga någon; men vid hågkomsten
af sin mans sista ord, fann hon det enlignre
med bådas in teresse och hans önskan, att hon
ej gjorde det, och att intet spår till
nedslagenhet måtte röjas hos hans hustru. Hon
gjorde således nödiga förberedelser, och
vandrade med tungt hjerta genom sina lysande
rum, för att se om allt blifvit behörigt
verk-ställdt.
Emellertid spisade Vivian hos lorden med
ett stort ministerielt sällskap. Så snart han,
efter måltidens slut, kunde det, gick han
der-ifrån, och lord Glistonbury tillskref hans
tidiga uppbrott det tvång han helt naturligt
borde röna i sällskap med mcnniskor, dem
han hittills så kraftigt motverkat. Detta
ansåg hans herrlighet för en dåraktig
ungdomskänsla, hvilken snart skulle försvinna.
Vivian återgick hem, af längtan att undvika
trängseln och ega några limmars ledighet
öf-rig; men i detsamma han inträdde i sitt eget
hus, såg han trappan kantad med rosenbuskar
och orangeträd; han fann rummen upplysta,
och hidy Sara klädd, för första gången, i alla
sin mors juveler.
"Store Gud! Väntar du sällskap i afton?”
frågade han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
