Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
nold, som i framtiden blef en förrädare. Natten mellan den
9 och 10 Maj försökte Allen att i några små båtar öfverföra
sin lilla styrka till andra stranden; men då det dagades hade
endast några officerare och 83 man kommit öfver. Med dem
marscherade han utan tvekan mot fästet och lyckades öfver-
rumpla detsamma. Då den förskräckte kommendanten frå-
gade å hvad myndighets vägnar Allen fordrade, att han och
fästet skulle gifva sig, svarade denne: ’"J ag fordrar det i den
store Jehovahs och kontinental- kongressens namn;” och hans
fordran hörsammades. Ticonderoga, som kostat England 8
millioner pounds sterling, föll tillika med 122 kanoner, fyra
fartyg och stora förråd af ammunition i amerikanernas hän-
der utan blodsutgjutelse. Två dagar derefter dagtingade
Crown Point och väg var dermed öppnad till Canada dd)
Samma dag som Ticonderoga intogs sammanträdde den
andre kontinental kongressen i Philadelphia. Denna kon-
gress affattade en ny skrifvelse till konungen, tillsatte ett
<chemligt utskott” att brefvexla med europeiska makter, för-
klarade sig vara "Amerikas Förenta Koloniers” gemensamma
styrelse, beslöt att, derest behofvet så kräfde, utfärda s. k.
«Bills of Credit” å 3 millioner dollars och uppställa en Kkonti-
nental arme af 2000 man. Till högste befälhafvare för denna
här, hvilkens stamtrupper voro samlade vid Boston; föreslog
Johan Adams en af kongressens medlemmar Georg Washing-
ton från Virginien, hvilken också valdes enhälligt (den 15
Juni) och förklarade sig villig att tjena sitt fosterland utan
1) Den 11 JSuni timade den första sjöstriden mellan engelsmän och
amerikaner. En engelsk kutter "Margaretta” togs då af två med ameri-
kaner bemannade fartyg nära Machias hamn.
I England väckte underrättelsen om striden vid Lexington upp-
rigtig sorg hos en stor del af folket, förvåning och förbittring hos rege-
ringen. Londons borgare yrkade, att ministrarne skulle resignera; vid
ett enda möte i London upptogs en subskription af 100 pounds sterling
till enkor och barn efter "de älskade amerikanske medborgarena, hvilka
omenskligt mördats af konungens trupper;” och engelska officerare väg-
rade att tjenstgöra "i krig mot vänner och bröder.” Konungen och hans
rådgifvare deremot tänkte icke på annat än att "med svärd i hand ge-
nomdrifva sin vilja.” Planer uppgjordes att för penningar skaffa trup-
per från Hessen Kassel och Ryssland och att förmå indianstammarne att
anfalla de amerikanska nybyggena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
