Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett femtioårsminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
engelsmän och fransmän och de kom in till Grisslehamn
mest var dag och provianterade, och vi köpte opp
färskt åt dom.
Men så blev de allt mer och mer osamsare
borta vid Bomarsund och engelsmän och fransmän
började skjuta på fästningen. Vi hörde vartenda
skott, för han var mest ostlig, och de smällde inte
på måttligt. De sköt tre veckor i sträck, utan
att de kunde få hål på murarna och märkena efter
kulorna satt så tätt, så en inte kunde sätta ett
finger emellan dom en gång. Men så var det en
finne, som visade väg till stora porten, och de
begynte storma och kasta opp linor med
järnkrokar på över muren och klättrade opp. De slogs
så de gick till knäs i blod och en finne, som var
oppe på muren och tog emot dem som stormade,
högg huvet av tre fransmän, men den franska
sjögeneralen sade till om, att han skulle skonas,
för att han hade varit så morsk av sig, för sådant
tyckte sjögeneralen om, fast han var fiende.
Men ett par finnar hade fått tag i
fästningskassan, och den skaffade de undan, och de blev
sedan rika grosshandlare.
Det var inte så lätt att komma över Ålands
hav då för tiden, för engelsmän och fransmän
passade på och var försiktiga med seglare. Jag
var inte vid posten än, för jag var för ung, men
gubben Bylund, som förde Snabben — postjakten
hette Snabben — han mötte en engelsman ute i
havet och den engelsmannen brakade stad med
två salvor, och gubben Bylund fick brått med att
få ner seglena och hissade flagg, och engelsmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
