- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
181

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sin ungdomskrafts rika fullhet bröt sig en väg till ljus och
frihet. Det är Ornäs.

Gården har ett vackert läge med utsikt öfver den stora
sjön Runn och en sydvästlig fjärd af denna, som kallas
Öjesjön. Den ligger högländt, på en liten halfö, som skjuter
ut i den nämnda Öjesjön, och är sålunda på tvenne sidor
omgifven af vatten. Åt norr utbreda sig sköna, löfklädda dalar,
och i nordost höjer sig Orberget, hvaraf gården skall hafva
fått sitt senare namn. Man vill nämligen veta, att gården
ursprungligen hetat Bergsnäs, och att Arendt Persson, han
som ville förråda Gustaf Eriksson Vasa, varit den, som
förändrat namnet. Dock har man ett gammalt intyg i en
lagmansdom, som förmäler, att en Ilian af Ornäs bevittnat ett
köp å Aspabodom år 1268, hvaraf sålunda synes, att namnet
Ornäs är tre århundraden äldre än den nämnde Arendt Persson.

Gustaf Vasa har gjort namnet Ornäs till ett historiskt
namn. Men Ornäs äger dessutom i och för sig en egenskap,
som skänker det betydelse. Gårdens forna hufvudbyggnad
står där nämligen alldeles i samma skick som på Gustafs
dagar, då Arendt Persson genom sitt giftermål med Barbro
Stigsdotter blef ägare till gården, och den lämnar oss därför
med sitt omgifvande landskap, om vi så få säga, ett stycke
lefvande verklighet från lifvet och skicket i norden, sådant
det var för mer än fyra hundra år sedan. De grofva, ohuggna
timmerstockarna, som bilda byggnadens väggar, den längs
med huset löpande höganloftsbron, som här är betäckt och
försedd med små fönstergluggar eller vindögon, den utbyggda,
likaledes betäckta svängtrappan, som ungefär midt på husets
östra långsida leder upp till loftsbron, rummen därinne, där
man ser de nakna timmerväggarna, öfver hvilka vid
högtidliga tillfällen, tapeterna hängdes — allt är sådant, som det
var fordom. Det är genom enskilde mäns kärlek, som detta
uråldriga minnesmärke — och det är ett sådant, ej blott för
Dalarne, utan för hela Sveriges land — det är genom enskilde
mäns omsorger och kostnader, som detta minne kunnat
bevaras till våra tider. För hundra år sedan var huset nära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:04:53 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/engelbrekt/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free