Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hade detta icke varit förhållandet, utan herr Ture fått
anledning att spörja hvad som på slottet tilldrog sig, är det
alltför troligt, att han ifrigare än själfva Jösse Eriksson
pådrifvit fullbordandet af ungersvennens grymma mord.
Nu fyllde helt andra saker hans hufvud. Han hade
gjort upp för sig att tillsammans med fogden försvara slottet,
tills hjälp kunde komma från andra fogdar och konungen
kunde eftertryckligt bestraffa alla upproriska i Sveriges rike.
»Ett ord i enrum, fogde», ropade han därför, »men hvarje
ögonblick är dyrbart. Följen mig till eder lönkammare. I
kunnen ock följa med, Johan Wale, vi skola göra ett
hufvudverk tillsammans, vi tre, så att ryktet däraf skall gå vida
öfver land.
Riddarens ord tålde ingen invändning, och så väl Jösse
Eriksson som Johan Wale å sin sida voro af lätt
begripliga skäl icke så synnerligt angelägna att inför den stränge
riddaren, som de ännu ej till fyllest kände, blotta sitt
förehafvande.
Jösse Eriksson gaf därför med en vink, som svennerna
fullkomligt förstodo, sin vilja till känna rörande fången,
hvarpå han aflägsnade sig med riddaren, åtföljd af Johan Wale.
Denne vände sig om i dörren, som om han velat tillsäga
något, men riddaren ropade hans namn i detsamma, och äfven
han försvann.
»Bäst vore det, menar jag», sade mäster Jörgen, när han
blifvit ensam med fången och svennerna, »att föra den fångne
herren inom lås och bom ner i tornet, men efter fogden icke
sade något, så må han blifva här så länge. I svaren emellertid
mig och fogden för honom, svenner. Jag har också något af
vikt att beställa», tillade han för sig själf, i det han nalkades
dörren, »fastan har hans helighet påfven och hans heliga
anhang gjort alltför lång för en fattig syndig människa. Man
står icke ut med hälften så mycket, när man har fisk i magen
och vatten, förstås ty det hör i hop ... Nej, ett ärligt stycke
kött och en mugg öl, se det skall nu en syndare hafva. Och den
konsten har jag lärt mig i stekarehuset till fyllest, att bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
