Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Och därmed må herr Karl Knutsson vara belåten»,
inföll Henrik Smed med mycken tillfredsställelse, »sålunda
kommer han ej i frestelse att sträcka fötterna utom
skinnfällen!»
»De orden månde han svårligen kunna smälta, liksom
herrarne här stadigt burit på tungan konungens hårda
tillmälen, när de voro uppe hos honom på slottet och bådo om
större makt för både drotsen och marsken.»
Medan de talade, hade Herman fört Henrik Smed i
Sigfrid Guldsmeds hus i ett rum, som låg något afsides, ty
Henrik ville tala vid Engelbrekt i enrum och afbida den
stund, då herrarne lämnade Engelbrekt. Några voro redan
gångna, men ännu befunno sig biskop Tomas och herr Nils
Gustafsson hos honom, och efter något betänkande beslöt sig
smeden för att, äfven om så skulle vara, i dessa herrars
närvaro uträtta sitt ärende hos Engelbrekt.
Han gick därför in i stugan, där Engelbrekt och de
nämnde herrarne befunno sig. De hade ett långt samtal med
hvarandra, hvaraf följden blef ett sammanträde af rådet strax
på eftermiddagen. Här uppträdde Engelbrekt och tillkännagaf,
hvarför han i samråd med biskop Tomas och Nils Gustafsson
låtit sammankalla rådet så omedelbart efter förhandlingarnas
slut. Orsaken därtill var de underrättelser, som han under
dagens lopp erhållit från Stockholm, och hvilka voro af den
art, att han för sin del ansåge skyndsamhet af nöden. De
innehöllo nämligen dels en bekräftelse på de rykten, hvilka
redan voro spridda kring landet, att konungen vid första
öppet vatten aktade draga hit med sitt syskonbarn, hertig
Bogislaus af Pommern, för att låta hylla honom till konung,
dels en varning för en svår olycka, som dessförinnan och i
sammanhang därmed skulle öfvergå Stockholm. Denna fara
bestod i intet mer eller mindre, än att de svenske borgarne
skulle öfverfallas och utrotas, så att staden komme att styras
uteslutande af tyskar och sålunda blifva ett fast och pålitligt
stöd för den konung, som mot lag och rätt skulle påtvingas
riket. Täta sammankomster höllos i Stockholm af de tyske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
