- Project Runeberg -  Engelbrekt Engelbrektsson. Historisk Roman /
432

(1893) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Gästabudet på Tälje slott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att I veten det, och därför månde ock detta afbrott i eder
glädje blifva kort.»

»Så sägen dock snarliga edert ärende», uppmanade riddar
Bengt kort, »hvad på mig ankommer, vill jag icke onödigt
förlänga störandet af gillets ro.»

»I hafven i edert torn en fånge», återtog Herman, »men
en fånge, som med svek blifvit beröfvad sin frihet, denne
fånge skolen I gifva friheten åter.»

»En fånge i mitt torn», utropade riddaren bleknande.
»Jag kunde fråga, huru främmande man kan känna mina
fångar, och äfven med hvad rätt han blandar sig i mina
angelägenheter.»

»Fången har själf berättat det för mig, och min rätt är
den friborne mannens rätt att värja den oskyldige. Stigen
fram, stigen fram!» han vände sig härvid till den mörka
skepnaden i salsdörren, »och talen själf i eder sak.»

Och med en hållning och en uppsyn af en konung trädde
Belgsting in i salen. Var uppmärksamheten förut spänd, så
nådde den nu sin höjd. Gästerna närmade sig allt mer och
slöto en halfkrets omkring hufvudpersonerna. På ingen, med
undantag af riddar Bengt, gjorde dock mannens uppträdande
ett sådant intryck, som på grefve Hans. Hela hans själ
tycktes sammantränga sig i den blick, som han fäste på mannen,
och utan att gifva akt på de omgifvande tog han häftigt ett
steg fram och utropade:

»Erik Bildstein!»

Denne såg upp och kastade en förvånad och frågande
blick på grefven, men ett flyktigt leende, som följde därpå,
visade, att också han kände grefve Hans. Så förgingo några
ögonblick, hvarunder riddar Bengt hann hämta sig något från
sin bestörtning. Blixtsnabbt uppfattade han sin ställning
och fann tydligt, att om han ock skulle hafva kunnat och
vågat trotsa Engelbrekt och dennes man, Herman Berman,
så skulle han själf afskära alla sin lyckas sista trådar, om
han stötte sig med grefve Hans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0772.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free