Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ELFTE KAPITLET. Kongressen i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sultanen till garnisonstrupper på gränsen ej skulle ega
använda några irreguliera trupper, tsjerkesser eller
bashibozouks. De europeiska makterna skulle i samråd med
Porten ordna den nya statens inre organisation. Hvad
Grekland beträffar, kom man öfverens, att sultanen och
konungen af Grekland skulle sins emellan träffa
uppgörelse rörande någon omreglering af den grekiska gränsen
och att, om de ej kunde blifva ense, de stora makterna
skulle ha rätt att erbjuda, det vill med andra ord säga
påtvinga dem sin medling. Bosnien och Herzegovina skulle
besättas och styras af Österrike. Rumania förband sig,
eller med andra ord tvangs lofva att till Ryssland
återlemna den del af det bessarabiska området, som genom
Paris-fördraget blifvit skild från Ryssland. Rumania skulle
som ersättning erhålla några öar i nedersta Donau samt
en del af Dobrudscha. Hvad Mindre Asien angår, skulle
Porten afträda till Ryssland Ardahan och Batum med
dess stora och rymliga hamn vid Svarta hafvet.
Berlin-fördraget framkallade en skarp kritik. Särskildt
bitter var den strid, som det bessarabiska områdets
återlemnande till Ryssland föranledde. Ryssland hade
återvunnit allt, som det vid Krim-krigets slut tvungits att
uppoffra. Svarta hafvet stod öppet för ryska krigsskepp
och dess stränder för ryska arsenaler. Det sista svaga
spåret af Krim-krigets förödmjukelser utplånades nu genom
det bessarabiska områdets återställande. Anordningarna
rörande regleringen af den grekiska gränsen väckte på
många håll i Europa äfven utom Grekland ett starkt
missnöje. I allmänhet kan sålunda sägas, att Berlinkongressen
lärde sydöstra Europas kristna befolkningar att
i Ryssland se sin vän och i England och Turkiet sina
fiender. Grekerna ingaf den den föreställningen, att
Frankrike var deras bäste vän och England deras fiende.
Öfverallt erfor man en obehaglig förnimmelse, att hela
kongressen var en på förhand uppgjord affär, en komedi,
som i alla sina detaljer blifvit förut noga instuderad
och endast som ett galaspektakel uppfördes på scenen i
Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
