Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SLUTKAPITEL. 1880-1886.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stegrade fordringar. På ett stort möte i Dublin af 1,200
delegerade från alla delar af Irland fattades resolutioner,
som utom home-rule fordrade jordens arrendefria
öfverlåtande på dess verkliga brukare. »Orsaken till Irlands
politiska och sociala olyckor, hette det i ingressen till
mötets beslut, är främlingsväldet. Irland skall aldrig känna
sig tillfreds förr än det får sjelfstyrelse». Jordligan
uppmanade nu öppet till arrendevägran, och en mängd möten
hölls, der Parnell och andra af ligans ledare talade i denna
riktning. Regeringen var ej heller rätt lycklig i valet af
sina representanter på ön. Vice-konungen lord Cowper var
en man utan större förmåga, och Forster, onekligen en af
det liberala partiets dugligaste män och uppfyld af de
redligaste afsigter, synes helt och hållet tappat hufvudet. Retad
af irländarnes öppna trots och förd bakom ljuset af sina
underordnade, lät han rycka sig från tvångsåtgärd till
tvångsåtgärd, och polisen fick under hans förvaltning fara fram
på ett sätt, som gjort Forsters namn till ett af de mest
hatade på Irland. På hans förslag beslöt nu regeringen
skrida till kraftåtgärder. Först blefvo Parnell och Dillon
häktade för uppviglande tal och insatta i Kilmainhams
fängelse i Dublin. Detta skedde den 13 oktober, och en
vecka derefter upplöstes jordligan genom en proklamation
af vice-konungen. Det hade dock endast till följd, att hon
förlade sin verksamhet till Liverpool, sedan hon genom
ett manifest till irländska folket uppmanat till fortsatt
kamp. Parnells plats som ligans chef intogs nu af Arthur
O’Connor.
Den nya jorddomstolen hade emellertid trädt i verksamhet
och genast fått mottaga ansökningar i massa om
arrende-nedsättningar. En stor del af dem afgjordes till
arrendatorernas förmån. Häröfver stor förbittring bland
godsegarne, hvilken gaf sig luft dels på ett stort möte i Dublin
i januari af 4,300 godsegare, dels i öfverhuset vid början
af 1882 års session. Lorderna beslöto nemligen nedsätta
en komité för undersökning af jordlagens verkningar, och
denna komité kallade Forster inför sig för att lemna
upplysningar, men han vägrar, enligt regeringens beslut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
