Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u
detta å(er händelsen, $å kan enheten af bada ej rara något
tredje, hvari begge dessa skalle ingå, ty hvarandra
upphäf-vande momenter kunna ej tillsammans inga i en enhet; utan
enheten måste vara det i dem båda, som icke upphäfves, när
båda sättas jemte hvarandra, och detta kan naturligen icke
vara det, som gör tanken till tanke eller utsträckningen till
utsträckning, utan det, som efter abstractionen från båda
dessa karakterer återstår, eller det abstracta begreppet vara.
Men en abstract enhet är ingen fullständig enhet, ty den
ingår visserligen i allt, hvarom varat kan pradiceras, men i
honom ingår deremot ingenting annat än han sjelf. Också
var det ej Spinozas mening, att enheten skulle vara abstract.
Icke heller blir substansen en verklig enhet för sina
modi. Ty om, såsom Spinoza antager, substansen är allt
vara, eller allt vara är substans, så kan ingenting vara
mo-dus annorlunda än derigenom, att det innebär en
inskränkning af substansens realitet, d. ä.: en modus blir modus
endast genom ett minus af realitet i förhållande till
substansen. Derigenom blir skillnaden mellan substansen och dess
modi en gradskillnad, och deras förhållande till hvarandra
blir förhållandet mellan en absolut högsta grad och alla de
lägre. Nu kan dock aldrig en högre eller högsta grad vara
enheten för de lägre, ty den kan aldrig i dessa ingå, efter
hvardera af dem negerar den högre graden;, ej heller kunna
de lägre ingå i den högsta annorlunda än såsom upphäfda.
Att någon verklig mångfald af Spinoza aldrig kunnat
vindiceras, följer redan af det sagda. Ty en mångfald
måste innehålla flera verkliga enheter. Men hvarken
attri-buterna eller modi innebära något sådant, de förra derföre
att de endast äro sätt att existera och sålunda sakna
sjelf-ständighet, de sednare derföre att de blott äro partiella
negationer af det hela och sålunda äro ingenting i och för sig*
Vi se, att Spinoza, som åt förnuftighet och personlighet
ej kunnat gifva annan betydelse än den af en, låt vara
ob-jectivt sann, uppenbarelseform för substansen, hvilken
sednare i och för sig hvarken blir tanke eller utsträckning,
der-igenom ännu hufvudsakligen qvarstår på hednisk ståndpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
