Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mångfalden. Mångfalden blir också derigenom en verklig
mångfald, ej blott ett aggregat af enheter. Men ett fel
vidlåder monadläran. Monaden är ej blott perception utan
per-ceptionsfcra/i, följaktligen väsendtligen verksamhet. Men en
perceptionskraft i verksamhet är detta endast försåvidt den
har ett motstånd att besegra, endast sålänge den emot sig
äger ett minus af perception att öfvervinna. Ar det nu
emedlertid blott såsom perceptioner som monaderna kunna
ingå uti och bestämma hvarandra, så är det klart, att, der
de icke fullständigt äro detta, de icke heller kunna stå i
fullständig communication med hvarandra; och då denna
com-munication utgör det nödvändiga vilkoret för enhetens och
mångfaldens vindicerande, alldenstund de den förutan falla
utom hvarandra, så har icke heller i monadläran enheten
och mångfalden till sin fulla betydelse kunnat genomforas.
Yi se, att subjectet här ännu ej blifvit fullt
genomskå-dadt. Det betyder ännu på denna ståndpunkt ett vwksamt
förnimmande. Då emedlertid ingen verksamhet är tänkbar
annorlunda än så, att det verksamma subjectet har
någonting overkligt att verkliggöra; så betyder naturligtvis ett
verksamt subject ett sådant, som ännu icke till alla sina
bestämningar är verkligt utan följaktligen i någon mån overkligt.
Såsom sådant och så till vida är det dock icke subject utan
object, och har denna dess beskaffenhet nu tillika blifvit
postulerad såsom dess väsen, så har subjectets rätt dermed
icke blifvit fullt erkänd. Det får objectet emot sig, och
detta skall det aldrig lyckas till fullo genomtränga.
Härigenom är dörren öppnad för scepticismen, hvilken icke heller
denna gång försummade att infinna sig. För att rädda den
menskliga kunskapens objectivitet och allmängiltighet
behöf-des en ny och grundligare undersökning af sjelfva
kunskapsförmågan och sättet för våra kunskapers uppkomst. En
sådan undersökning företogs af Kant, som derigenom blef en
grundläggare till den nyaste philosophien.
Utgången från den Lockeska förutsättningen af alla
kunskapers uppkomst genom utifrån gifna intryck, ledde sig
$4 dpt resultat, at( våra kunskaper Yi$$erligen ftrp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
