Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänkande inblanda ett element» lånadt finan förest&Unitigextt
verld. Att detta ofta är händelsen» kunna vi ej djerfvas
neka; och att det alltid är händelsen då, när vi åt det
varande gifva bestämningarne éuhet och mångfald i mathematisk
mening, det måste medgifvas. Ty mathemat|sk enhet och ’
mångfald äro alltid qvantitativt bestämda, och det qvantitarr
tiva äger på det sanna varat ingen tillämplighet Räknad
enhet eller en enhet, som ens vore möjlig att räkna, är det
sanna varat icke. Men frågan är, huruvida den enhet, som
vi åt det sannt varande tillägga och som icke får vara en
mathematisk enhet, är en af tanken eller blott af förestaU-r
ningsförmågan åt detsamma tillagd enhet Kunna vi
verkligen icke tänka oss något utan att tänka det såsom ett?
Det minsta, som vi om något kunna tänka, är att det
är. Detta, att något är, betyder naturligtvis endast att det
af oss tänkes. Från allt annat än detta hafva vi dervid i
vårt tänkande abstraherat Hafva vi nu abstraherat fråa
allt utom detta enda, så hafva vi väl äfven, när vi tanka
oss det blotta varat, abstraherat från enheten* och sålunda
synes det likväl, som skulle vi kunna tänka oss något,
nämligen det rena varat, utan att åt detsamma behöfva tillägga
enheten såsom bestämning.
Men för det första är härvid att märka» att det saana
varat icke kan vara det blotta abstracta varat — emedan
detta skulle betyda ett vara, som vore utan alla
beställningar och sålunda vore på intet sätt—; att varat sålunda
nödvändigt måste äga bestämningar ochföljaktligen vara en*
heten af dessa; hvadan, om vi ock kunde täpka oss varat
såsom utan ephet, vi dock icke kunna tänka oss det
fullständiga och absoluta varat utan denna bestämning, Men
för det andra är det oss icke heller möjligt att tänka oss
något vara utan att åt detta gifva karakteren af enhet; ty
ingenting kan af oss tänkas utan att rqflexionén
åtminstone i allmänhet riktas derpå såspm på ett åt
medvetandet gifvet innehåll, men just denna reflexionens allmänna
riktning på innehållet är det, som åt detta ger kwakfefeeft
tf enhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
