- Project Runeberg -  Undersökningar om Enhet och Mångfald /
47

(1863) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4T

skulle emedlertid ktrnna invända, att, om vi ookså
nödvändigt måste tänka oss saken så, att allt, hvad som
bestämmer vårt medvetande, också måste vara bestämdtaf enheten,
så följer deraf dock icke ännn, att det sannt varande i och
för sig vore af enheten bestämdt. Det vore ju möjligt, att
enhet och mångfald, i likhet med tiden och rummet, endast
äro förnimmelse/brmer, dem vi sjelfva pålägga tingen, så
snart vi förnimma dem, men hvilka alldeles icke tillkomma
tingen i och för sig.

Denna anmärkning kunde äga sin fulla riktighet, om den
riktades mot någon annan art af uppfattningsförmåga än
sjelfva tänkandet. Om vi icke kunna känna eller föreställa
oss det sannt varande annorlunda än såsom af enheten
bestämdt , så följer deraf visserligen icke, att det sannt
varande i och för sig skulle vara bestämdt af enheten; ty det
är visst, att våra känslor och föreställningar innehålla
mycket, för hvars sanning i absolut bemärkelse vi ej kunna
ansvara. Men mot tänkandet får denna anmärkning icke riktas.
Ty äro vi i sjelfva vårt tänkande dömda att pålägga tingen
en falsk prägel, då äro vi dömda att tänka falskt, och
sanningen blir i detta fall för oss oåtkomlig, likasom sjelfva
sökandet derefter blir en dårskap. Dessutom, när vi
framställa till besvarande den frågan, hvad tingen äro, så vilja
vi naturligtvis véta, hvad de äro och måste vara för oss d. ä.
huru de af oss måste tänkas; sjelfva frågan skulle i annat
fall innebära den orimligheten att begära ett svar, som icke
vore för oss, d. ä. som vi i intet afseende skulle kunna fatta
och förstå. Det måste derföre alltid för oss vara
tillräckligt bindande, med afseende på hvad som är sannt eller
icke, om vi kunna bevisa, att vi måste tänka oss saken så
och icke annorlunda.

Men måhända är detta enhetens tilläggande såsom
prae-dicat åt det sanna varat icke producten af en tankens
verksamhet utan en föreställningens? Det är visserligen sannt,
att vi ^ när vi tänka oss något, ehvad det än måtte vara,
alltid tillika åt detsamma tillägga bestämningen enhet. Men
tilläfventyrs beror detta derpå, att vi ännu alltid i vårt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 02:28:21 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/enhetomang/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free